I år ska thailändska plockare ha rätt till garantilön om de omfattas av ett bemanningsavtal. Men många skriver på två kontrakt innan de ens kommit till Sverige. Ett där de ska få garantilön – och sedan ett där de avsäger sig garantilönen helt.
Varje år lockas tusentals thailänds-ka bärplockare till Sverige med löften om att tjäna ihop så mycket som en thailändsk årslön. Villkoren i Sverige har dock varit betydligt tuffare och många har åkt hem med skulder.
– Vi har nu när säsongen börjat hört från plockare att det förekommer dubbla kontrakt. Det är klart att det är upprörande eftersom det är ett brott mot kollektivavtalet, säger Inga-Britt Svensson som är ombudsman på Kommunal.
Många av bärplockarna som kommer till Sverige är bönder hemma i Thailand, och en av anledningarna till att de skriver på ytterligare ett avtal med bemanningsföretaget där de frånsäger sig garantilönen helt kan bero på att de inte förstår vad de skriver bort. De tror möjligen att de kan tjäna mer pengar enbart genom plockning.
– Skriver man på ytterligare ett avtal utöver kollektivavtalet så gäller inte det, men det är bärplockarna själva som måste anmäla att det ser ut så. Det är oerhört svårt att kontrollera, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Kommunals förbundskontor.
De uppköpare som har ett bemanningsavtal ska ge en garantilön till bärplockaren, i Luleå är det lokala avtalet 18 900 kronor, men Kommunal tror ändå att det är många som kommer att ha svårt att tjäna ihop några pengar.
– Först och främst så kostar det ju oerhört mycket för dem att ta sig till Sverige, sedan ska de betala för husrum, mat, hyra för bil och bensin och då är det nog inte så mycket kvar i fickan när man åker hem. Det positiva är att det finns företag här som dessutom tecknat ett lokalt hängavtal där bärplockarna får garantilön och betalt för det de plockar. Det ger oss en bättre insyn och kontroll, säger Inga-Britt Svensson.
Det vanligaste för bärplockarna som kommer till Sverige är att de är anställda av ett bemanningsföretag eller förmedlingsföretag som anlitas av de svenska uppköparna, men de kan också vara anställda direkt av uppköpare i Sverige.
– Har man ingen svensk representant så har de ingen rätt att vistas och verka i Sverige. Men det finns många frågetecken kring organisationsformerna. Som vi ser det så är ett förmedlingsföretag något helt annat där man bara förser med personal och då gäller inte bemanningsavtalet. De thailändska företagen kan försvinna snabbt vilket gör det oerhört svårt att kontrollera, säger Håkan Lövgren, ombudsman på LO.
Att thailändska bärplockare tvingas skriva på två kontrakt, varav ett där man frånsäger sig sin avtalsmässiga lön, är svårt att kontrollera men ingen ovanlighet.
– Det här ser vi även i byggbranschen och det är näst intill omöjligt att komma åt. När plockarna sen kommer hem så är det med skulder. Vi skulle vilja lägga ett större ansvar på uppköparna där de har redovisningsskyldighet. Att få information från bärplockarna är också svårt, eftersom de är livrädda för att hamna i kläm så vågar de inte prata, säger Håkan Lövgren.