Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Bästa tipsen för bättre studentekonomi

Planering och prioritering. Det är privatekonomernas bästa tips till studenter för att klara sin ekonomi.

Privatekonomen Erika Pahne på Swedbank är specialist på studenternas ekonomi. Men det är en otacksam roll lämna spartips till ungdomar.

- Sånt här låter tråkigt. Men verkligeheten är ju sådan. Man önskar att det fanns ett riktigt bra tips. Men det gäller att planera sin ekonomi och att prioritera. Att göra en budget kan vara bra, säger hon.

Enligt bankens beräkningar hade en normalstundent åtta kronor kvar till nöjen, hemresor och dator per månad förra året. Till i år har situationen förbättrats marginellt. Nu får en normalstudent 234 kronor över.

- Men det ska då räcka till nöjen och datorer och annat. Studenter har det knapert. Det är nästan omöjligt att klara sig utan extrainkomster av något slag. Sparmedel, pengar från föräldrar, en partner eller ett extrajobb är det som gäller, säger Erika Pahne.

Särskilt vid terminsstarter brukar det vara extra tungt ekonomiskt. Nu under sommaren är därför sommarjobbet en bra chans att bygga upp en buffert inför terminsstarten för att få handlingsfrihet. Lyckas man med det är det "väldigt bra".

- Pengarna som ska användas löpande ska placeras på ett bankkonto med låg risk. Man ska absolut inte spekulera i fonder eller något sådant. Det är alldeles för hög risk.

Ingela Gabrielsson är privatekonom på Nordea. Hon föreslår att man skapar en automatisk överföring på 100 kronor till ett annat bankkonto som man inte rör.

- Det är bra idé. Pengarna går iväg utan att man märker det. Man lurar sig själv, säger Ingela Gabrielsson.

För en ny student
som kommer direkt från gymnasiet kan studiemedlet verka som mycket pengar.

- Man är inte så ekonomiskt medveten och tycker att man fått mycket pengar. Det gäller att hushålla med det, säger Ingela Gabrielsson.

Bostad och mat är de stora kostnaderna, som är bäst men också svårast, att spara in på. Köpa billigare, laga mer mat och spara in på utätandet, föreslår båda experterna.

- Boendet är dyrast. Kan man bo ihop med någon eller bo kvar hemma är det ofta ekonomiskt fördelaktigt, säger hon.

En tidigare undersökning från Swedbank visar att studenternas kostnader skiljer sig mellan olika studieorter.

- Det viktiga är väl att man får en likvärdig utbildning, men man kan ha i baktanke att storstadsområdena brukar vara dyrare, säger Erika Pahne.

Det värsta
man kan göra är att "bränna pengar direkt" och strunta i att planera sin ekonomi.

- Och man ska akta sig för snabba lån, som tillfälligt räddar ekonomin, men som är väldigt dyra, säger Erika Pahne.

- Det snabba sätten att ordna pengar är ofta dyra. Det vill jag inte rekommendera. Och det finns många som lockar med erbjudanden "bara denna vecka", men det kommer nya veckor. Man ska ha is i magen, säger Ingela Gabrielsson.

Privatekonomernas 20 bästa tips

1. Boendekostnaden och maten är de två största utgiftsposterna. Köp billigare mat.

2. Laga mat istället för att äta ute. Gör lunchlåda. Laga mat ihop med andra.

3. Kolla om du har rätt till bostadsbidrag.

4. Bo hemma eller dela lägenhet med någon annan.

5. Gör en budget med dina utgifter och inkomster.

6. Håll nere dina övriga utgifter. Spara in på busskortet och cykla istället.

7. Dela dagstidning med någon annan eller läs tidningen på nätet.

8. Köp begagnad kurslitteratur.

9. Ring runt och jämför bankernas kostnader innan du bestämmer dig.

10. Håll nere utgifterna för mobiltelefoni.

11. Utnyttja studentrabatter och andra rabattsystem som olika företag erbjuder.

12. Undvik spontana inköp och att köpa på avbetalning.

13. Fixa extrajobb och planera för ditt inkomstbehov framöver.

14. Öppna ett extra bankkonto dit du för över 100 kronor varje månad automatiskt för att ha som buffert.

15. Ta inte större studielån än nödvändigt. Återbetalningen på lånet minskar dina framtida inkomster. Om du väljer att inte ta fullt studielån kan du ändå få fullt studiebidrag.

16. Om du har barn kan du utöver studiemedel och barnbidrag även få ett tilläggsbidrag. Bidraget vid heltidsstudier för ett barn är 480 kronor per månad och för två barn 784 kronor.

17. Tänk på kostnaderna när du väljer studieort.

18. Om du i år tjänar mer än 17 100 kronor behöver du betala skatt. Preliminär-skatten baseras då på en månadslön som betalas ut hela året. Jobbar du bara tre månader kommer skatteuttaget bli alldeles för högt. Ansök om jämkning hos Skatteverket för att betala mindre skatt med en gång.

19. Om du jobbar extra tänk på att studiemedlen minskar om du under första kalenderhalvåret tjänar mer än 42.818 kr och under det andra över 57.931 kr (beloppen avser heltidsstudier).

20. Tänk på att bostadsbidraget minskar om du som ensamstående tjänar mer än 41.000 kronor under ett kalenderår. 80 procent av studiebidraget räknas som inkomst.

Källa: Swedbank och Nordea

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.