Socialstyrelsen kommer att gå ut med nya rekommendationer till landstingen och kommunerna för hur de ska hjälpa apatiska barn. Det uppgav myndigheten på fredagen.
Det var i fjol som Socialstyrelsen inledde en förstudie om barn med så kallat uppgivenhetssyndrom i asylsökande familjer. Orsaken var att antalet apatiska barn ökade.
Socialstyrelsen har granskat nio kommuner som har många flyktingar. Man har också haft kontakt med sex barnpsykiatriska enheter, BUP, för att kartlägga problemet.
- Barn med uppgivenhetssyndrom har inte ökat, däremot ser vi att ett 30-tal barn är i riskzonen och uppfyller de allvarligaste symptomen, säger avdelningschef Anders Printz, på Socialstyrelsen, till DN.se.
Socialstyrelsen ska nu uppdatera de tidigare rekommendationer från 2005:
• Landstingen ansvarar för att genomföra hälsoundersökningar inklusive hälsosamtal för nyanlända asylsökande och deras familjer. Det är särskilt viktigt att det tas hänsyn till barnen och deras behov – på så sätt kan barn som mår dåligt fångas upp tidigt och de svåraste graderna av uppgivenhetssymtom förebyggas.
• Läkarintygen skall följa Socialstyrelsens föreskrifter och innehålla en utförlig beskrivning av barnets hälsotillstånd och eventuella behandlingsbehov. Läkaren ska även ha träffat barnet innan intyget utfärdats.
Enligt Migrationsverket fanns det sommaren 2008 34 apatiska barn registrerade i mottagningssystemet. I slutet av 2009 var antalet 26, varav tre barn saknade vårdnadshavare. Nio av barnen var så illa däran att de behövde sondmatas. Åtta av de sjuka barnen hade permanent uppehållstillstånd.
Ytterligare 39 barn befann sig i riskzonen för att utveckla uppgivenhetssymtom, vilket är en ökning jämfört med april samma år, då 27 barn låg i riskzonen.
Barnen kom i huvudsak från Centralasien och från Kosovo, Serbien och Bosnien och de var mellan 2 och 17 år.