Vädret i sommar har inte alltid blivit som meteorologerna förutsett. Regnväder med skurar och åska kan sommartid växa till mycket snabbt och ställa till det för prognosmakarna. Och under de senaste årens kalla och snörika vintrar har det varit svårt att förutse rätt temperaturer.

Förra året nådde SMHI upp till 82,5 procent korrekta prognoser för en dag, och 69,3 procents träffsäkerhet i femdygnsprognoserna. Alltså en bit kvar till statens mål.

– För att nå dit jobbar vi på hur vi kan göra prognosmodellerna bättre. Med förbättrade modeller krävs mer och mer datorkraft för att hantera dem tillräckligt snabbt, säger Fredrik Linde, prognoschef på SMHI.

Myndigheten har därför beslutat att 2014, tillsammans med sin norska motsvarighet, investera i nya superdatorer.

– Då kan vi köra samma prognosmodeller utifrån samma grundmaterial. Sedan gör varje lands meteorologer egna manuella bedömningar och efterbearbetningar av prognoserna, säger Fredrik Linde.

SMHI håller på att se över sin arbetsmetodik och ska också försöka att tydligare redovisa hur säker en prognos är.

– Sedan hoppas jag att vi bättre ska kunna beskriva det storskaliga vädret, hur frontsystem och nederbördsområden rör sig så att man får en bättre uppfattning om vad som är på gång i det stora hela, inte bara på den egna orten. säger Fredrik Linde.

SMHI samarbetar enligt Linde med den norska vädertjänsten för att få fram bättre prognoser. De planerar nu att på sina respektive hemsidor berätta hur deras prognoser slagit in.

– Min tanke är att sådana utvärderingar ska läggas ut kontinuerligt för att exempelvis visa hur träffsäkra temperaturförutsägelserna varit för en 24-timmars eller femdygnsprognos. Jag hoppas det ska bli verklighet under nästa år.

Fredrik Linde kan dock inte utlova kraftigt förbättrade prognoser i en handvändning. Han anser att statens mål är ganska tufft och att redan 83 procent är en hög siffra.

– Det blir små, små steg, tiondelar i förbättrad träffsäkerhet. Men jag hoppas vi kommer att nå målet inom något år eller två.