– Det här är ett stort hot. Allt finns ju på datorn i dag, säger kriminalkommissarie Anna Björkegren, chef för Rikskriminalens internetspaningsgrupp.
Viruset blev känt i våras. Datoranvändare berättade att datorn plötsligt låstes och att en bild med en varningstext blockerade hela skrivbordet på skärmen. På bilden finns polisens och även Regeringskansliets logotyp.
Datoranvändaren anklagades för olika brott, som att ha laddat ned barnpornografi, olaglig fildelning eller för terrorbrott.
Användare uppmanades att betala en summa, upp till 100 euro, för att få en kod som låste upp datorn igen.
Polisen gick snabbt ut och förklarade att det hela var ett bedrägeri och att man inte hade något med saken att göra.
Sedan dess har allt fler drabbats av viruset.
I höstas gjorde Rikskriminalen en förfråga hos alla polismyndigheter hur många anmälningar om viruset som hade kommit in.
Det visade sig att totalt 1 600 anmälningar hade kommit in i hela landet under tre månader. Men polisen bedömer att betydligt fler är drabbade.
– Vi är säkra på att de som anmäler till polisen är relativt få. Erfarenheterna från andra länder visar att mörkertalet är stort, säger Anna Björkegren.
Hon tror att många inte vågar polisanmäla, eftersom de anklagas för skamliga brott.
– En del har kanske suttit och porrsurfat och tycker att det är pinsamt.
Anna Björkegren berättar att en dator kan smittas även på helt oskyldiga hemsidor, där bedragarna har lyckats få in viruset.
– Det kan vara hemsidan för en idrottsförening eller en kennelklubb.
Det här viruset finns i olika versioner över hela världen, där polismyndigheter i olika länder påstås ha låst datorerna. Viruset kallas på engelska Ransomware (ransom betyder lösesumma). EU:s polisorganisation Europol bedriver ett intensivt arbete för att komma åt bedragarna.
Men trots att så många är drabbade har arbetet hittills varit utan resultat. Det finns i dag inget känt fall i Sverige eller världen där bedragarna är avslöjade.
Anna Björkegren berättar att i Sverige sprids anmälningarna ut på en mängd olika myndigheter. Eftersom lösesummorna är relativt små i varje enskilt fall så blir polisutredningarna också lågt prioriterade.
– De här anmälningarna hamnar på bedrägerirotlar runt om i landet och där har man ofta dålig kläm på IT-brottslighet. Det är först när man ser helheten som det här blir stort. Nu läggs de flesta utredningar ned snabbt, säger hon.
Bedragarna använder också betalkanaler som polisen inte kan kartlägga på ett enkelt sätt. Eftersom det rör sig om små belopp är prioriteringen låg på att eftersöka identiteten på dem som tar emot pengarna utomlands.
Anna Björkegren känner inte till ett enda fall ute i världen där man har lyckats hitta gärningsmännen.
– Vi tror att det är olika personer som ligger bakom virusen och att de själva har handlat upp viruset på nätet. Bedragarna kan mycket väl finnas utomlands, tror hon.
Den som väljer att betala kan dessutom få nya, större problem. Eftersom viruset ligger kvar i datorn kan bedragarna fjärrstyra datorn, komma åt exempelvis bankkoder och lösenord. Det finns också exempel på att datorns webbkamera har aktiverats.
Hon tycker att den som har drabbats av viruset bör ominstallera sin dator för att vara helt säker på att få bort viruset. Trots det magra resultatet tycker hon också att den som drabbas ska göra en polisanmälan.
– För att se omfattningen av brottsligheten är det bra att folk anmäler, menar hon.
Läs mer: Så kan ditt bankkonto hackas automatiskt.