Av de 40 miljoner kronor staten lagt på att utveckla behandlingar för spelmissbrukare har en tiondel gått till ett familjeterapiprojekt. Folkhälsoinstitutet som fördelar pengarna kom efter en utvärdering fram till att behandlingen inte fungerar. Ändå fick projektet grönt ljus att fortsätta sin verksamhet i år.
Folkhälsoinstitutet har under de senaste åtta åren fått pengar från regeringen för att utveckla behandlingsformer för spelmissbrukare, ett enligt kritikerna eftersatt område.
Under dessa år har utveckling, utvärdering och drift av öppenvårdsbehandlingar kostat drygt 41 miljoner kronor. Det har medfört utveckling och utvärdering av spelberoendebehandling för unga, spelberoendebehandling för vuxna i grupp baserad på kognitiv beteendeteori, kbt, individuell spelberoendebehandling för vuxna baserad på motiverande samtal, MI, samt par- och familjebehandling för spelberoende.
Det sistnämnda projektet har drivits under socialtjänstförvaltningen i Stockholm sedan 2003 och kostat 4,2 miljoner fram till 2011. Behandlingen går ut på att behandla inte bara den spelberoende, utan även dennes familjemedlemmar, ett slags terapi som visat sig vara framgångsrik på andra områden.
I våras utvärderade en psykolog och doktorand på Karolinska institutet behandlingen.
”Resultatet av utvärderingen tycks inte ge stöd för att metoden är effektiv för par och familjer som primärt sökte behandling för spelproblem”, står det att läsa i sammanfattningen. I intervjuer med personer som genomgått behandling uttalas kritik mot metoden och även mot behandlarnas bristande kunskap om spelberoende.Det enda positiva som går att utläsa är att behandlingen ”tycks hjälpa familjer som primärt söker för att förbättra relationen i samband med spelproblem”, vilket inte är syftet med projektet. Trots denna totala sågning, som inkom till Folkhälsoinstitutet i februari 2011, fick par- och familjebehandlingen pengar för att fortsätta verksamheten även i år.
– Det kan verka lite konstigt. Men ansvaret för eventuella statliga pengar ska flytta till Socialstyrelsen och det här blir ett övergångsår. Det fanns pengar, så vi bestämde oss för att fortsätta, säger Marie Risbäck, ansvarig avdelningschef på Folkhälsoinstitutet.
Hon håller dock med om att utvärderingen, även om den inte är en vetenskaplig studie, inte visar på några positiva resultat.
– Resultaten medför att det är tveksamt att vi hade fortsatt projektet om det inte ändå skulle flyttas nästa år. Då hade vi troligen avslutat det.
DN har träffat de ansvariga för par- och familjebehandlingen. De anser att utvärderingen är dåligt underbyggd och att resultaten inte bör beaktas.
Anledningen till att så lite pengar, 28 miljoner om året, läggs på att hjälpa personer som blivit beroende av spel, är att spelmissbruk inte finns inskrivet som missbruk i socialtjänstlagen. Om det gjorde det skulle kommunerna ha skyldighet att ge spelberoende vård. Så är det inte i dag och därför skiljer sig behandlingarna väldigt mycket beroende på var du bor. 40 kommuner har inga behandlingar alls, visar en färsk kartläggning.
– Det stora problemet när det gäller behandling är att den är så ojämnt fördelad i landet. I folkhälsopolitisk rapport till regeringen har vi lyft just detta, det är ett område som man bör satsa på, säger Marie Risbäck.
I år ska Folkhälsoinstitutets verksamhet alltså avvecklas och föras över till Socialstyrelsen, men fortfarande finns inga beslut om vad som händer med projekten.
– Om missbruket skulle tas in under socialtjänstlagen skulle kommunerna få ett tydligare ansvar. Det finns politisk enighet i frågan, men beslut verkar dröja, säger Marie Risbäck.