Chansen att den morddömde Thomas Quick ska få resning i fallet med den mördade nioåriga norska flickan Therese Johannesen 1988 har ökat. Benbitar som åberopades i målet har vid en närmare analys visat sig inte vara ben.
– Det preliminära resultat av analysen från Statens kriminaltekniska laboratorium av den kemiska sammansättningen visar att det över huvud taget inte är benbitar, säger överåklagare Björn Ericson vid Riksenheten för polismål.
”Benbitarna” spelade en viss roll i den indiciekedja som ledde till en fällande dom.
– Detta är en omständighet i domen. Men det är en omständighet som domstolen ändå inte fäste så stort avseende vid, anser Björn Ericson.
Quick har dömts för åtta mord men tagit tillbaka alla erkännanden. Han har beviljats resning i fallet med den mördade israelen Yenon Levi 1988. Advokat Thomas Olsson, som arbetar med fler resningsansökningar, har ifrågasatt att det går att fastslå att benbitarna, som alla väger under ett gram, kommer från ett barn.
– Det här visar vilken lös grund de här målen bygger. Domstolen har åter vilseletts när det gäller underlaget för bedömningen.
Thomas Olsson håller inte med om att uppgiften om benbitarnas ursprung bara haft liten betydelse för domstolens bedömning:
– Det är klart att det haft stor betydelse att Quick pekat ut en plats där man hittat människoben, och för uppfattningen om att han skulle ha varit kapabel att begå mord.
DN.se har talat med Thomas Quicks dåvarande advokat Claes Borgström. Han vill inte uttala sig i fallet:
– Jag avböjer att kommentera pågående utredningar, det är kategoriskt. Han är en före detta klient till mig, han driver en annan linje nu och av advokatetiska skäl vill jag inte gå inte på det.
– Jag kommenterar inte heller kritik mot mig själv, säger han.