Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Beslut om kalkbrott blir en fråga för EU

Arvid Olofsson och Bo Hardberg pratar med polisen medan en demostrant sitter i trädet för att hindra skogsavverkningen i Ojnareskogen.
Arvid Olofsson och Bo Hardberg pratar med polisen medan en demostrant sitter i trädet för att hindra skogsavverkningen i Ojnareskogen. Foto: Scanpix
Trots protester mot den planerade kalkbrytningen fortsatte avverkningen i Ojnareskogen på norra Gotland på torsdagen. Samtidigt avvisar det finskägda företaget Nordkalk kritiken mot projektet och försäkrar att miljöpåverkan kommer att bli marginell.

Protesterna mot det planerade kalkbrottet nära Bunge på Gotland ökar och i går genomfördes aktioner i Lund, Stockholm och Almedalen. Dessutom hade flera aktivister gömt sig inne i Ojnareskogen för att sinka avverkningen.

– För oss som bor här handlar det inte heller bara om Ojnareskogen, utan att hela Gotland håller på att bli som en schweizerost. Det är fråga om jättelika hål i landskapet, säger Gotlandsbon Marie Hedrén.

Nordkalks brytningstillstånd omfattar ett område motsvarande 340 fotbollsplaner. Täkten gränsar till flera naturreservat och så kallade Natura 2000-områden. Ärendet, som har prövats i två instanser, är överklagat till Högsta domstolen. Myndigheter som Naturvårdsverket, länsstyrelsen tillsammans med Fältbiologerna, Sveriges botaniska förening liksom många gotlänningar är emot kalkbrytningen.

Men argument som att kalkbrytningen skulle sänka grundvattennivån, skada sjön Bästeträsk eller förgöra eviga naturvärden har inte stoppat Nordkalks planer.

– De här frågorna har prövats grundligt både i miljödomstolen och i Miljööverdomstolen. Och våra rapporter visar att kalkbrytningen bara kommer att påverka närmiljön marginellt, säger Håkan Pihl, projektledare på Nordkalk.

På torsdagen lyftes dock den svenska förvaltningsrättens tillståndsbeslut upp på EU-nivå. I ett brev till EU:s miljökommissionär Janez Potocnik kräver Carl Schlyter, miljöpartist och vice ordförande i EU-parlamentets miljöutskott, att EU utreder miljökonsekvenserna av kalktäkten i Bunge.

– EU-domstolen har tidigare stoppat industriprojekt som gränsar till naturskyddsområden. Men problemet är att förvaltningsrätterna i Sverige sällan frågar EU-domstolen till råds, säger Carl Schlyter.

Håkan Pihl vänder sig mot Carl Schlyters tolkning och menar att frågan redan prövats av Miljö­överdomstolen.

– Många kritiserar också felaktigt Nordkalk för att vi inte inväntar Högs­ta domstolens prövning. De menar att vi har bråttom som börjat avverkningen i dag. Men så är det inte. Vi lämnade in vår ansökan 2006, det är sex år sedan, säger Håkan Pihl.

På torsdagen blev det känt att företaget Nordkalk utreds för miljöbrott. Polisanmälan gjordes i maj och handlar om att miljöfarligt avfall från kalkindustrin misstänks ha dumpats i stenbrottet Klinthagen på norra Gotland, skriver helagotland.se.

Nytt kalkbrott

Täktområdet nära Bunge är riksintressant för både kalkbrytning och naturvård. En brytning riskerar enligt bland andra Naturvårdsverket att skada värdefull natur, äventyra vattenkvaliteten i Bästeträsk (reservvattentäkt) och torrlägga omgivande marker.

Mark- och miljööverdomstolen gav i en dom i juli i år Nordkalk tillstånd för den planerade kalkbrytningen, men domen har överklagats till Högsta domstolen som ännu inte har bestämt sig för om den ska pröva frågan. Tillståndet ger Nordkalk möjlighet att bryta 2,5–3 miljoner ton kalksten per år. Det planerade 170 hektar stora kalkbrottet vid Bunge intill sjön Bästeträsk beräknas ge 60 jobb i 25 år. DN-TT