Historien, som åklagare och polis började rulla upp i våras, tros dock bara vara en liten förgrening av ett världsomspännande nätverk. Spindeln i nätet: Kina – som enligt bedömare infiltrerat grupper av exilkineser över hela världen. Peking anses rekrytera uppgiftslämnare och spioner bland flyktingar utomlands, i andra fall skickas de från Kina.
Under förespegling att de söker asyl nästlar de sig in i exilgrupper. Metoderna: utpressning, hot och mutor. Syftet: Att övervaka och splittra oppositionella.
Men det misstänkta flyktingspionage som nu uppdagats i Sverige kan även kopplas till enskilda asylärenden där Kina utövat starka påtryckningar på den svenska staten.
Bara månader innan den olovliga underrättelseverksamheten började bedrivas kom den före detta Guantánamofången och uiguren Adil Hakimjan till Sverige. Trots protester från den kinesiska ambassaden fick han asyl i april i år. Dessförinnan hade han flera gånger träffat den 61-årige man som nu misstänks ha spionerat på uigurer i Sverige, enligt uppgifter till DN.
– Det finns saker som kan synas besvärande för min klient men han har förklaringar till i princip allting man lägger honom till last. Han har inte begått något brott, än mindre haft uppsåt att begå något, säger Hurtig och understryker att en stor del av målet kommer att handla om hur väl polis och åklagare lyckas styrka uppsåtet.
61-åringen greps i början av juni och satt under en period inlåst på Kronobergshäktet på Kungsholmen, häktad på sannolika skäl misstänkt för olovlig underrättelseverksamhet. 61-åringen har nu släppts men är fortfarande misstänkt.
Mer specifikt ska han under ett drygt år ha kartlagt exiluigurer i Sverige åt Kina. Enligt åklagaren har verksamheten bedrivits i Stockholmsområdet men berör flera länder, två eller tre förutom Sverige och Kina.
Gripandet ska ha skett när mannen återvände till Sverige efter en USA-resa.
Själv nekar han till brott och när DN var med vid en häktningsförhandling gick han genom sin tolk till angrepp mot åklagaren Tomas Lindstrand.
– Någon försöker sätta dit mig. Du måste ta reda på vem. Hur kan jag ha så mycket pengar som du säger?
Fast exakt vad åklagaren anklagar 61-åringen för är okänt eftersom förhandlingarna skedde bakom stängda dörrar.
Endast fragment har sipprat ut och historien om det misstänkta spionaget innehåller flera trådar. Men det framgick under den öppna delen av häktningsförhandlingen att 61-åringen ska ha erbjudit Rebiya Kadeer – ledaren för den uiguriska exilrörelsen och enligt Kina hjärnan bakom sommarens uppror i Ürümqi – 100.000 euro, 1 miljon kronor.
Hur erbjudandet sätts i samband med det misstänkta fyktingspionage åklagaren knyter 61-åringen till är oklart.
– Men låt mig säga så här: Han har kopplingar till den kinesiska regimen, säger Tomas Lindstrand.
Vem som var 61-åringens uppdragsgivare är alltså oklart, men Sverige utvisade i början av sommaren en diplomat vid Kinas ambassad i Stockholm.
Pekings reaktion kom kort därefter; En svensk diplomat vid ambassaden i den kinesiska huvudstaden förklarades icke önskvärd.
Utväxlingen av de diplomatiska proteståtgärderna var enligt vad TT erfor kopplad till fallet med 61-åringen.
Den häktade mannen träffade regelbundet oppositionella uigurer i Sverige. Och då han inte hördes av efter USA-besöket samtidigt som nyheten om att en uigur anhållits misstänkt för flyktingspionage spreds förstod många snabbt vem det rörde sig om.
– Alla är offer i den här historien. I mitt hjärta tycker jag synd om honom. Om han är skyldig tror jag inte att han frivilligt gjort det här. Han har utsatts för utpressning eller fått betalt på något sätt, säger Kaiser Özhun Abdurusul, ordförande för den uiguriska PEN-klubben.
Men enligt åklagaren Tomas Lindstrand tyder inget på att sådant har förekommit i fallet med 61-åringen. Visserligen, medger han, använder odemokratiska stater ofta påtryckningar, tvång och hot när de vill skaffa sig uppgiftslämnare och spioner.
– Fast jag kan inte se det i detta fall.
Fotnot: Chefsåklagaren Tomas Lindstrand räknar med att kunna åtala 61-åringen tidigast i början av oktober.