Elevorganisationerna har länge drivit frågan om rätten att överklaga betyg. De ser det som en rättssäkerhetsfråga.
- Betygen kan vara livsavgörande för framtiden, men i dagens system är eleverna rättslösa, säger Lina Winkler, ordförande i Elevorganisationen. Vi får många samtal från elever som känner sig orättvist betygsatta. Lärare är bara människor, de kan inte vara totalt objektiva.
Frågan utreds av Skollagskommittén som ska ge sitt betänkande i mitten av december. Men redan nu står det klart att det finns en politisk enighet kring elevers rätt att få överklaga - eller ompröva som det står i förslaget till lagtext som DN tagit del av.
Tanken är att en elev som tycker att betyget inte är rättvist ska kunna vända sig till rektorn för en omprövning. Eleven måste skriftligt kunna motivera varför.
Rektorn kan sen säga ja eller nej till begäran. Och det ska ske skyndsamt, förslagsvis inom en vecka. Därefter får en annan lärare (utsedd av utbildningsförvaltningen) ompröva betygssättningen tillsammans med rektorn.
Omprövningen sker på det som eleven redan har presterat, det är alltså inte så att eleven måste göra om ett prov eller visa upp sina kunskaper igen. Den begränsning som kommittén lägger in i förslaget är att det ska gälla ett slutbetyg i grund- eller gymnasieskolan.
Eva Johansson, riksdagsman (s) och ledamot i skollagskommittén stöjder förslaget.
- Det är bra för att det ger elever en starkare ställning. Många elever tror att själva relationen till läraren spelar roll för betyget. Om betyget kan omprövas gör det att elever vågar stå på sig och hävda sin rätt. I dag finns det elever som sitter tysta av rädsla för att betyget ska sänkas och det motverkar ett viktigt mål för skolan, demokratimålet.
Samma resonemang för Louise Fernstedt, chef för skolsektionen på Kommunförbundet och ledamot i skollagskommittén:
- Efter samtal med många elever har jag förstått att vissa elever är rädda för att ifrågasätta en lärare eftersom de tror att de kan straffas med ett dåligt betyg. Jag hoppas vid gud att det inte är så, men det är fruktansvärt allvarligt att det bara ska finnas en misstanke om det.
I resonemangen till det nya lagförslaget betonar skollags-kommittén just rättssäkerhetsaspekten. Att sätta betyg anses vara ett slags myndighetsutövning och det är en enda person, det vill säga läraren, som gör det.
Andra former av myndighetsbeslut kan överklagas - logiskt alltså att också betyg kan omprövas.
Kommittén hänvisar också till de andra nordiska länderna där möjlighet till omprövning av betyg redan finns.
Även Lärarnas riksförbunds representant i kommittén, Per Wadman, betonar elevernas rättssäkerhet och ger därför förslaget sitt stöd. Men han ser risker med det.
- I ett inledningsskede kan det bli många omprövningar och det kan kosta väldigt mycket pengar. Därför är det viktigt att de lärare som tar på sig att göra omprövningar verkligen får tid och pengar för det. Annars lurar man eleverna.
Han ser ytterligare ett pedagogiskt motargument. Om betygen kan omprövas finns det risk att lärarna fokuserar på prov och egna elevarbeten, saker som lätt kan kontrolleras.
- För hur ska man dokumentera en diskussion i samhällskunskap, undrar han retoriskt. I dag ska ju betygen också väga in det som sker på lektionerna.
Samma invändning har Jan Björklund, skolborgarråd i Stockholm och folkpartiets representant i kommittén, som annars är försiktigt positiv.
- Jag gillar ju skriftliga prov, men jag vill ändå höja ett varningens finger för att undervisningen blir alltför provfokuserad.
Efter att skollagskommitténs förslag blir offentligt i vinter ska det ut på remiss, först därefter skrivs en proposition.
Om inte reaktionerna i skolvärlden blir alltför omfattande är det troligt att elevers rätt att ompröva sina betyg införs 2004.