De senaste tio åren har de högutbildades barn fått bättre betyg medan de lågutbildades barn fått sämre. En förklaring kan vara att läxorna fått större betydelse.
Under perioden 1997/98-2007/2008 har niondeklassarnas betyg blivit något bättre, då meritvärdet ökat från 201 till 209 av 320 möjliga. Men meritvärdet har inte ökat i alla grupper. Bland elever med lågutbildade föräldrar har meritvärdet i stället sjunkit från drygt 170 till drygt 160, visar en rapport från SCB. I den gruppen har också andelen obehöriga till gymnasieskolan ökat markant.
Alla barn har rätt till stöd och hjälp i skolarbetet, vilket nio av tio elever också säger att de får. Men SCB-rapporten visar också att elever från arbetarhem i något mindre nöjda med lärarnas stöd än barn från tjänstemannahem. Barnen från arbetarhem får inte heller hjälp med läxorna i samma utsträckning.
Skolverket har pekat på flera förklaringar till den ökade betygsklyftan. En lyder att den ökade möjligheter att välja skola - fristående eller kommunal - har lett till att barn med likartad bakgrund sökt sig till, eller blivit kvar på, samma skola. Och homogena elevgrupper gynnar de duktiga, men inte de svaga. En annan förklaring är att lärarna under ett antal år haft som modell att låta eleverna arbeta självständigt i klassrummet. Detta klarar de som har lätt för att lära och koncentrera sig, men blir för tufft för många andra - särskilt om föräldrarna inte kan hjälpa till att förklara och repetera.
Universitetslektor Ingrid Westlund vid Linköpings universitet ser att läxläsningen dessutom ökat.
- Och om det ges mycket läxor är det de svaga elevgrupperna som förlorar på det, de som inte har någon som kan hjälpa dem med läxorna, säger hon.
Att en större del av skolarbetet förläggs till hemmet är ett misslyckande för skolan, hävdar hon.
- Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för elevers framgång. Det är mattedidaktikerna som ska se till att barnen lär sig matematik, och inte föräldrarna. Jag är inte emot läxor, men inte hur mycket som helst.
Den ökade läxmängden, och ett ökat föräldraansvar, hänger samman med att allt mer ska hinnas med i skolan.
- Det är ohållbart, det blir en kunskapsträngsel. Lyssna på vilket P1-program som helst, där man talar om något fenomen och avslutar med "det får skolan ta upp" - allt från att varna för pedofiler till att äta miljövänligt. Skolan måste skyddas från denna turbulens, säger Ingrid Westlund.