Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Bildt: NSA:s dokument inte av vikt

Sverige har tagit del av de hemligstämplade dokument från den amerikanska säkerhetstjänsten NSA, som skulle kunna lösa gåtan kring Dag Hammarskjölds död. Enligt tidigare utrikesminister Carl Bildt var innehållet "trivialt och betydelselöst." Därför valde den tidigare regeringen inte att driva frågan vidare i FN.

I torsdags kunde DN berätta att Sverige svängt i Hammarskjöldfrågan och att den nya regeringen tänker lägga fram en resolution i FN för att försöka bringa klarhet i den före detta generalsekreterarens död. Beskedet innebär en ny linje jämfört med regeringen Reinfeldt, som inte drivit frågan i FN och anklagats för att vara passiv.

Nu kan DN avslöja att Sverige har fått ta del av de omtalade och hemligstämplade NSA-dokument, som av den så kallade Hammarskjöldkommissionen i fjol identifierades som centrala för fallet. När den oberoende juristkommissionen vid sin granskning begärde ut dokumenten blev det nej från amerikanska myndigheter med hänvisning till sekretess.

Nu berättar Carl Bildt att Sverige fört informella samtal med USA och att man då fått ta del av dokumenten.

- Innehållet var trivialt och utan betydelse. De innehöll ingenting som förändrar någonting i sakfrågan, skriver Bildt till DN.

Uppgiften är anmärkningsvärd med tanke på att USA inte officiellt velat avslöja vad som står i dokumenten. Den är nedslående för alla dem som hoppats att dokumenten skulle lösa den över 50 år gamla gåtan om flygkraschen i Ndola, som tog Hammarskjölds och 15 andra människors liv, berodde på ett attentat eller inte. NSA bedrev vid tiden för kraschen signalspaning i området.

Enligt Bildt låg bedömningen om att det inte ansågs finnas ny information till grund för beslutet att inte driva frågan i FN.

Han säger att han fått intrycket att juristkommission hakade upp mycket av sin framställning på NSA-dokumenten och att det därför var viktigt för hans regering att försöka ta reda vad man kunde om dessa. Man hörde sig även för hos länder, där det också skulle kunna tänkas finnas relevanta uppgifter, till exempel i Storbritannien och Belgien.

- Alla säger att allt redan finns på bordet, skriver Bildt.

Han berättar att han informerat den nya regeringen, som trots uppgifterna valt en annan linje i FN.

- Jag tror inte någon har någon annan invändning mot en ny utredning än frågan om det finns tillräcklig ny information för att motivera det. Om den nya regeringen funnit någon ny information vet jag inte, skriver Bildt.

UD:s nytillträdda kabinettsekreterare Annika Söder försvarar den nya regeringens hållning. Hon säger att NSA-dokumenten bara är två av otaliga relevanta uppgifter och dokument som bör granskas, till exempel uppgifter i andra arkiv och vittnesmål från afrikaner, bosatta vid kraschplatsen, som inte hördes i utredningarna från 60-talet.

- Med de olika informationer som den oberoende juristkommissionen pekar på finns all anledning att gå till FN, som är den vederbörliga instansen för en prövning av bevisen, säger Söder.

Hon betonar att om Ban Ki-Moon, FN:s generalsekreterare, anser att man ska titta på den här frågan, måste man ta det på allvar, liksom de anhörigas bekymmer.

- Det här är en FN-angelägenhet och inte en svensk angelägenhet. Varför ska vi leka detektiver när det finns ett system så att världssamfundet kan göra en pålitlig genomlysning? säger Söder.

UD håller just på att författa den resolution som ska vara färdig tills att Hammarskjöldfrågan debatteras av FN:s generalförsamling den 15 december

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.