Det var den 25 november i fjol som svensken, en holländare och en man med sydafrikanskt och brittiskt medborgarskap överfölls i en hotellobby i ökenstaden Timbuktu.

En tysk som kom ut från en intillliggande affär sköts till döds när han gjorde motstånd, medan de andra fördes iväg i en väntande bil. Holländarens flickvän lyckades undkomma kidnappningen.

36-åringen, folkbokförd på en adress i Sundbyberg norr om Stockholm, ska ha sammanstrålat med de fyra andra under en resa från Europa till Afrika medan tysken reste separat, berättade en kanadensisk turist som skildes åt från sällskapet i huvudstaden Bamako. Enligt medieuppgifter i Holland färdades det holländska paret med bil och svensken och sydafrikanen reste med varsin motorcykel.

Dagen före hade två fransmän rövats bort i en närliggande region och den nordafrikanska förgreningen av al-Qaida, al-Qaida in Islamic Maghreb (Aqim), tog på sig skulden för de båda kidnappningarna.

I december släppte Aqim bilder på tre ur gisslan, varav en troligtvis är svensken. I övrigt har i stort sett ingenting framkommit om de kidnappades tillstånd. Varken UD eller Rikskriminalen lämnar ut någon information med hänvisning dess känsliga natur.

– Det här är ett polisiärt ärende och jag har inga kommentarer, säger utrikesminister Carl Bildt till DN.

Daniel Nohrstedt är lektor i statskunskap vid Uppsala universitet med inriktning på krishanteringsforskning och har tidigare studerat processen bakom frisläppandet av missionärsparet Daniel och Paulina Brolin som kidnappades i ryska Dagestan 1998.

Han förklarar tystnaden med att man vill skydda den kidnappade och dennes anhöriga och kunna arbeta i lugn och ro.

– Om man berättar vitt och brett vad man gör finns det en risk att synligheten av de svenska aktörerna ökar, vilket riskerar att driva upp eventuella krav på lösesummor, säger han.

Daniel Nohrstedt är ändå säker på att det råder hög aktivitet från den svenska sidan.

– UD hänvisar till Rikskrim men det är klart att de också är involverade. Det generella tillvägagångssättet i sådana här fall är att man sätter ihop en grupp som består av personer med den kompetens som behövs, som experter på gisslan- situationer och folk med kunskap om det här samhället. Ambassadpersonalen i det berörda landet är självklart också inblandad.

I Mali finns en lång historia av motsättningar mellan staten och nomadfolket tuaregerna som upplever sig diskriminerade och exkluderade.

Tuaregerna bildade i slutet av förra året rebellgruppen MNLA som kämpar för en självständig stat i området Azawad i norr.

Läget var fram till nyligen relativt lugnt men sedan beväpnade tuaregsoldater som tjänstgjort i Muammar Khaddafis armé i Libyen återvänt efter inbördeskriget där har blodiga strider blossat upp i de ökenområden där svensken nu tros befinna sig.

I kombination med Aqims verksamhet, olika kriminella grupper och en svag statlig kontroll har regionen utvecklats till en krutdurk och UD har efter den senaste tidens händelser utökat sin avrådan från resor till Mali.

– I både Mali och Niger har det skett flera kidnappningar, framför allt av franska medborgare eftersom det finns många fransmän i de forna kolonierna. Kidnappningar med lösesummor har utvecklats till ett slags affärsverksamhet, säger Magdalena Tham Lindell, analytiker på Totalförsvarets forsknings- institut, FOI.

Enligt initiala medieuppgifter ska svenskens och holländarens familj ha kontaktats med krav på lösesummor men det har inte bekräftats.

36-åringens anhöriga har sagt att de varken kan eller vill berätta någonting men pappan till den sydafrikanske mannen sade i en intervju med nyhetsbyrån Sapa häromveckan att han är hoppfull om att sonen ska släppas.

– Vi hoppas fortfarande att han kommer hem. Men vi har inte hört någonting sedan fotot dök upp.

Aqim gick i januari ut med ett hot om att döda gisslan från de två olika kidnappningarna, med anledning av att man sade sig ha fått information om planer på ett fritagningsförsök.

”Vi skickar en varning till Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Sverige: Om de godkänner en insats kommer det att leda till döden för deras medborgare”, löd uttalandet enligt nyhetsbyrån AFP.

Daniel Nohrstedt tror att svenska myndigheter har tät kontakt med de länder som också har medborgare som hålls kidnappade, för att försäkra sig om att de inte gör någonting förhastat men också för att dela med sig av information.

– Man vill inte visa sig för aktiv för att göra kidnapparna nervösa och höja kraven, samtidigt som man måste agera för att få dem fria. Det är en oerhört svår balansgång, vilket gör att de här ärendena kan bli långdragna.