Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Bildt vill ha kvar svensk trupp i Afghanistan efter 2014

Nästa vecka inleds samtalen mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om framtiden för den svenska militära insatsen i Afghanistan. Utrikesminister Carl Bildt vill se en fortsättning efter det att Natoinsatsen avslutas 2014, men Miljöpartiet tvekar.

Sveriges deltagande i Natoledda Isafstyrkan har byggt på en överenskommelse mellan regeringen, MP och S som gäller fram till den första juli nästa år.

– Vi har talat om att efter det behålla maximalt 200 militärer som ska kunna delta i utbildningsinsatser eller något annat som inte är stridsinsatser, säger Carl Bildt (M) till DN.

– Jag hade önskat att vi hade kommit lite längre i den processen. Anledningen till att vi inte har gjort det är att det har tagit väldigt lång tid för amerikanerna att definiera vad de ska göra, de har ännu inte gjort det, säger han.

USA diskuterar ett nytt avtal med Afghanistans regering om militär närvaro. Landet har inte bestämt hur många militärer USA vill skicka efter 2014.

Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Bodil Ceballos säger att det krävs ett brett samförstånd i Sveriges riksdag och ett FN- mandat för att MP ska vilja fortsätta insatsen.

– När jag besökte Natohögkvarteret i december var det bara Tyskland och Sverige som hade sagt någonting om att vara kvar. Det är lite skakigt. Då kan man fråga sig av vilken anledning just vi ska vara kvar, säger hon.

Carl Bildt var i Afghanistan i slutet av april, hans tionde besök i landet. Han tolkar det ökade våldet i landet som ett tecken på att talibanerna inte är beredda att gå in i en förhandlingsprocess om ett fredsavtal före det afghanska presidentvalet 2014.

– Jag tror att det är svårt för dem att både köra en våroffensiv och politiska förhandlingar, det blir dubbla budskap. Så min gissning är att vi nu har ett skede där talibanerna försöker att konsolidera sin position.

Carl Bildt ser risken för att talibanerna åter tar makten över hela Afghanistan som mycket liten, men han ser andra, större risker.

– Det stora problemet är narkotikasituationen. Afghanistan har en marknadsandel på 93 procent av världens opium. Det kan vara hälften av landets ekonomi, en större andel än i något annat land i världen.

Han säger att narkotikahandeln göder korruption.

Men det finns fler skäl till korruptionen i Afghanistan. New York Times avslöjade nyligen att amerikanska underrättelsetjänsten CIA under mer än tio år har givit Afghanistans president Hamid Karzai plastpåsar och ryggsäckar med pengar varje månad. Tidningen kallar det mutor.

– Det är en annan form av budgetstöd, skulle man kunna säga. Även om de utbetalas i lite ovanliga former, säger Carl Bildt men tillägger senare att pengar i plastkassar inte är bra och att de antyder korruption.

Vad oroar dig mest i Afghanistans utveckling?

– Det är presidentvalet, det är väldigt viktigt att det blir ett acceptabelt val.

Det värsta scenariot är att det blir ett val som inte uppfattas som legitimt. Då kan vi få ett Afghanistan som splittras internt, där det inte är talibanerna gentemot resten utan helt andra skiljelinjer.

Befarar du att krigsherrarna då bygger upp sina arméer igen?

– Ja. Det kan bli så. Och det är ett mycket farligare scenario än talibanerna. Risken finns att den afghanska staten skulle rivas sönder om man inte klarar av den demokratiska övergången. Det här är ett land som i stort sett helt saknar demokratisk tradition och som nu står inför det första demokratiska maktskiftet i historien.

Carl Bildt säger att det inte kan uteslutas att en del soldater och officerare i regeringsstyrkorna redan är öronmärkta för krigsherrar och att de kan lämna den afghanska armén och gå över till krigsherrarna om de skulle kalla.

Allt fler soldater lämnar landet

• Sverige har för närvarande cirka 550 soldater i Afghanistan, med huvudbas i Mazar-e-Sharif. Senare i maj minskas styrkan med 100 personer.
• I slutet av april omfattade hela den Natoledda Isafstyrkan cirka 99.000 soldater. Huvuddelen var amerikanska.
• Isaf krymper nu snabbt när land efter land drar tillbaka hela eller delar av sina trupper.
• USA planerar att dra tillbaka 34.000 soldater tidigt nästa år. Storbritannien drar hem 4.000 soldater i sommar och Frankrike och Kanada är på väg att helt lämna landet militärt. Australien har sagt att de flesta av landets soldater ska lämna Afghanistan i år.

De afghanska säkerhetsstyrkorna
• I februari omfattade de Afghanska säkerhetsstyrkorna knappt 333.000 man, nästan 20.000 färre än det mål som satts upp av den afghanska regeringen och den internationella koalitionen. Styrkorna, som omfattar både polis och militärer, har det senaste året krympt i stället för att växa.
• Det visar en rapport från USA:s särskilde inspektör av Afghanistaninsatsen, John F Sopko.
• Deserteringar och avhopp uppgår till nästan 30 procent om året. De afghanska säkerhetsstyrkorna betalas till stor del av USA och Isafs andra medlemsländer. Kostnaden räknas i hundratals miljarder kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.