Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Trumps väljare är besatta av Sverige

Trump talar i Melbourne, Florida.
Trump talar i Melbourne, Florida. Foto: Paul Hennessy/Polaris

Det var inte en slump att Donald Trump nämnde ”Sverige” i sitt tal i Florida. Under snart 100 år har Sverige varit ett slagträ i den amerikanska inrikespolitiken. DN:s Björn af Kleen gick på en middag i Colorado – och hamnade i en diskussion om brottsligheten i Dalarna.

Det var länge sedan provinsiella amerikaner blandade samman Sverige och Schweiz. Schweiz röstar emot minareter, förbjuder tiggare i vissa områden och håller kvar i ett system med lokalt självstyre. Medan Sverige ”islamifieras” under sharialagar och Stockholm förvandlas till ”världens våldtäktshuvudstad”.

Det var knappast en slump att Trump droppade ”Sverige” i sitt tal i Florida i lördags.

Läs mer: Trumps svar: Jag såg det på teve

Hans väljarbas är besatt av Sverige – paradiset som gått förlorat.

Exakt hur politiskt laddat Sverige är insåg jag under en middag i Colorado strax före presidentvalet. 

Inramningen var lätt absurd: ett japanskt stekhus i småstaden Grand Junction, 8 000 kilometer från Stockholm, nedsänkt bland klippiga berg och vidsträckta gräsfält.

Men det geografiska avståndet var betydelselöst. När min värd för kvällen, en ung vältalig gruvarbetare vid namn Dan Achter, inledde måltiden med bekymrade frågor om ”islamifieringen” av Sverige stannade hela restaurangen upp.

Det liberalt sinnade paret vid bordet intill spetsade öronen medan en snaggad Trumpsupporter vid entrén bad om att få flytta över till vårt bord. När Dan Achter lade fram sin teori – Mellanösterns ”våldtäktskultur” tvingar de fria svenska kvinnorna till social och sexuell underordning – blev mannen så berörd av det svenska exemplet att han tömde sin öl och tog adjö. 

– Det blir för emotionellt, sa han och gick. 

Min nyfunna vän gruvarbetaren hämtade sin Sverigebild från högerextrema sajten Infowars. Han tog upp mobilen och klickade sig vidare från Infowars Sverigeartikel till dess svenska motsvarighet på sajten Fria tider. Plötsligt befann vi oss i detaljerad brottsstatistik över Borlänge i Dalarna, den flyktingtäta industristaden som ligger granne med min egen uppväxtort Hedemora.

Läs mer: Därför beskrivs Sverige som en dystopi

Trumpfans behövde knappast länka presidentens uttalande i lördags till en enskild händelse. Många var redan så uppfyllda av föreställningar om Sverige att själva landsnamnet utlöste dramatiska inre bilder.

Samma sak med vissa svenska debattörer. Den konservativa skribenten Annika Hernroth-Rothstein, som intervjuas i Sverigereportaget som Trump såg på kanalen Fox, sade till DN Kultur i går att videon var ”sensationsartad på ett sätt som jag nödvändigtvis inte känner mig bekväm med”.

Läs mer: Hatet driver Trumps gräsrötter

Men på Twitter tackade hon samtidigt Trump för att han uppmärksammat Sverige: ”du har belyst ett viktigt ämne”, skrev hon till @realDonaldTrump.

Under snart 100 år har ”Sverige” varit ett slagträ i den amerikanska inrikespolitiken, säger Steven Kelman, politikprofessor vid Harvard Kennedy School.

– Det började redan på 1930-talet med den amerikanska journalisten Marquis Childs bok ”Sweden: the Middle Way” (”Sverige: mellanvägen”, 1936). Boken, som var inflytelserik, prisar Sverige för att lägga sig mellan kapitalismen och kommunismen. Sedan vände Eisenhower (president 1953–61) på perspektivet och förklarade att den paternalistiska välfärdsstaten i själva verket driver svenskar till självmord.

Det är starten, säger Steven Kelman.

– Under senaste decenniet har artiklar av slaget ”Trouble in paradise” återkommit ganska regelbundet från den amerikanska högern. Utgångspunkten är att Sverige utmålas som perfekt men tittar man närmare syns i själva verket massvis av problem. Och i Trumps uttalande fanns en underton av ”stackars er”. Till och med det lilla fridfulla Sverige… Det var ingen attack, eller ens en kritik av Sverige, utan en bild av svenskarna som offer.

Historieprofessor Lars Trägårdh, som bott 40 år i USA, instämmer i att Trumps uttalande korresponderar med 1960-talets amerikanska Sverigebild. 

– Min gamla professor i historia brukade säga att samma Sverigeartikel skrivs om och om igen i USA. Den har sina rötter i Eisenhowers narrativ – under kalla kriget var det viktigt för Republikanerna att exponera en socialistisk välfärdsstat som egentligen misslyckad.

Läs mer: SD-topp spred kritisk Sverigebild till kretsen kring Trump

I samtidens polarisering mellan ”globalism och nationalism”, har Sverige på nytt blivit ett politiskt laddat argument, säger Trägårdh.

– Återigen är vi ett exempel på hög moralisk svansföring. Vi utger oss för att på en och samma gång ha en fungerande välfärdspolitik och en öppenhet kring frihandel och migration. Skulle det visa sig att Sverigeexperimentet faktiskt fungerar utgör Sverige ett allvarligt hot mot det dogma som Trump och det republikanska partiet står för (invandringsmotstånd och protektionism). Sverige riskerar att bli ett amerikanskt problem och då får man lösa det genom en helt faktaoknuten presentation av Sverige. Det är vad saken egentligen handlar om: skulle Sverige och Tyskland få ordning på sin migration står enormt mycket på spel.

Det är mer brännande att referera till Sverige i dag än på 1960-talet, säger Lars Trägårdh.

– Få svenskar då kände ändå igen sig i bilden av det syndiga och självmordsdrabbade Sverige. På 70-talet kunde man ju knappt dricka ett glas öl i Stockholm – motsatsen till sex- och drogliberalism. I dag bränner det till på ett annat sätt: det som hände i Rinkeby i morse var inte så kul, och i Malmö är det ganska illa ställt, helt oavsett ens egen normativa syn på flyktingmottagande.

– Därför ska vi vara försiktiga innan vi skrattar ihjäl oss inför Trump. Vi måste inse att det som sker i Sverige faktiskt är på riktigt och att Trump, sina flagranta övertramp till trots, har en underliggande poäng som är jätteviktig för journalister, intellektuella och mittenpartier att ta på allvar. Vi delar mycket med USA: både Sverige och USA har legat i framkant i fråga om social rörlighet, öppenhet, demokrati och nu befinner vi oss i samma vägskäl. Jag anser att vi borde sänka tonläget i vår inhemska debatt och försöka ansluta oss till en gemensam verklighetsbild. Vi är trots allt ett land av ingenjörer snarare än ideologer. Men det kan bli en katastrof och därför förtjänar den här diskussionen ett annat allvar.

Ännu en parallell till 1950- och 60-talens Sverigebild: de politiska poängerna om dekadens förstärktes av svensk kulturexport, såsom Ingmar Bergmans ”Sommaren med Monika” (-53) och Vilgot Sjömans ”Jag är nyfiken – en film i gult” (-67).

I USA är dagens Sverigebild präglad av litterära framgångar av författare som Stieg Larsson och Fredrik Backman, den senare har för närvarande tre titlar parkerade på New York Times bästsäljarlista. Debuten ”En man som heter Ove” har legat 59 veckor på listan.

– Jag tror du har rätt i att litteraturen bygger en fond för den här typen av politisk appropriering, säger Lars Trägårdh. Har man läst om Lisbeth Salander eller ”Snabba cash” förväntar man sig nästan en oerhörd dominans av klanbaserat våld och blodshämnd. Författarna bidrar så att säga med ”alternativa fakta” om Sverige, som tilltalar folk utomlands eftersom det är så spännande att få det präktiga och dygdefulla avslöjat. 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.