Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Blåstångens fantastiska liv

”Tångbälten är Östersjöns skogar, de är syreproducenter i vattnet”, säger marina forskaren Lena Kautsky. Alger som växer till sig på grund av övergödning och grumlar vattnet är det stora hotet mot blåstången eftersom det tar bort ljuset som tången behöver för sin fotosyntes.
”Tångbälten är Östersjöns skogar, de är syreproducenter i vattnet”, säger marina forskaren Lena Kautsky. Alger som växer till sig på grund av övergödning och grumlar vattnet är det stora hotet mot blåstången eftersom det tar bort ljuset som tången behöver för sin fotosyntes. Foto: Magnus Hallgren

Under några få nätter när sommaren är som ljusast släpps miljontals spermier och ägg ut i Östersjön. Det är blåstången som styrd av månens faser förökar sig. Att tången lever är avgörande för en levande och frisk Östersjö. DN går på djupet med Tant Tångs kunskaper om tång.

I det klara vattnet nere vid badbryggan i Räfsnäs på Rådmansö i Roslagen vajar några brunaktiga tångruskor med sina karaktäristiska blåsor. De ser inte så mycket ut för världen men skenet bedrar, ruskorna med blåstång är avgörande för livet och tillståndet i Östersjön.

– Tångbälten är Östersjöns skogar, de är syreproducenter i vattnet. Småkryp som tångräkor och havsgråsuggor får syre, husrum, mat och är skyddade från stora fiskar som i ett slags ”havets hyreshus”, berättar Lena Kautsky, professor emeritus och senior advisor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Hon har forskat i det marina ämnet i över 40 år. De senaste 25 åren har hon ägnat åt blåstången i Östersjön och är känd som ”Tant Tång”.

Det är vid hennes badbrygga som tångruskan böljar i takt med vågorna. Och där berättar hon fascinerande fakta från sin forskning om blåstången, bland annat att dess ägg och spermier är väldigt lika människans.

Tången är urgammal, den uppstod för miljontals år sedan vid någon havskust där det fanns kraftigt tidvatten. Egenskaper från den tiden lever fortfarande kvar i den blåstång som finns i Östersjön. Trots att tidvattnet där är cirka två centimeter är tångens förökning fortfarande anpassad efter en kraftig skillnad mellan ebb och flod.

– Vid nymåne och fullmåne släpper tången ut ägg och spermier. Ursprungligen har det att göra med att det då är springflod i havet med stora tidvattenskillnader. Då stiger vattnet långsamt, utspädningen blir liten och de befruktade äggen är nära botten där de kan dala ned och fästa sig, berättar Lena Kautsky.

Vid nymåne och fullmåne släpper tången ut ägg och spermier.

Vattentemperaturen måste vara minst tio grader, kanske femton, och så varmt brukar det bli från slutet av maj fram till midsommar. Det blir lite olika datum beroende på var längs kusten man är. I år var en av förökningsnätterna på midsommarafton, samma natt som människor plockade sju sorters blommor och la under kudden.

Vädret måste vara lugnt, är det blåsigt och mycket vågor väntar tången några dygn tills vattnet har blivit lugnt. Men det gäller att vara synkad med sina grannar bland tångplantorna, det lönar sig inte att vara individualist.

– Om inte ägg och spermier släpps samtidigt sker ingen befruktning och tångens förökning misslyckas, säger Lena Kautsky.

Foto: Magnus Hallgren
Övergödning fick blåstången att minska men när vattenkvaliteten blev bättre återhämtade den sig. Foto: Magnus Hallgren.

Det befruktade ägget sjunker ned och sätter sig fast nära de andra plantorna på botten, men det behövs rena klippor för att den ska få fäste.

Skillnaden mellan könen går inte att se med blotta ögat. Men om man öppnar en förökningstopp när den är riktigt mogen kan det gå att ana en skillnad. I hanplantans förökningstopp sitter i gropar massor med små paket som innehåller 64 små spermier med en orange ögonfläck. Därför kan hanplantors förökningstoppar skifta lite i orange. Honplantan har i stället åtta ägg per paket och öppnar man en förökningstopp är den olivgrön.

Blåstångens ägg och spermier är så lika människans att de har använts i forskning om mänsklig fortplantning.

– De och grodrom har bland annat använts för att se vad som sker när flera spermier befruktar ett ägg samtidigt, berättar Lena Kautsky.

Foto: Privat
Honplantans förökningstopp är olivgrön och bär på massor av små paket med vardera åtta ägg. Foto: Privat.

Östersjön i sin nuvarande form är cirka 7 000–8 000 år gammal. (Tidigare var den omväxlande hav och sjö.) Under den tiden, som är oerhört kort – ungefär som en snabb blinkning i det evolutionära perspektivet – har blåstången hunnit anpassa sig och fått andra egenskaper än sina marina anfäder.

Den ursprungliga blåstången var skapt för att bli uttorkad vid lågvatten och det klarar fortfarande tången på västkusten. Men tången i Östersjön överlever inte om den blir torrlagd, den har vant sig vid att konstant leva under vattenytan. Lena Kautsky berättar att genom att simulera ebb och flod går det att lura tångplantor från västkusten att släppa ägg och spermier. Men det går inte med blåstången i Östersjön, den är inte lika lättlurad.

Den låga salthalten, bara 4,5 promille i Stockholms innerskärgård, är kanske det mest utmanande för marina organismer i Östersjön. Förutom blåstången är blåmussla och torsk exempel på arter som har anpassat sig. Knöltång, som är vanlig på västkusten, klarar inte den låga salthalten. I höjd med Göteborg är salthalten i havet mer än fyra gånger så hög, strax över 20 promille, och ökar längre norrut.

Östersjöns vatten blir mindre salt norröver och vid Umeå går gränsen även för vad Östersjöns anpassade blåstång klarar.

I Östersjön kan blåstången bli upp till cirka en meter hög och 30 till 40 år gammal. Tången på västkusten blir bara fyra till sex år gammal. Den växer ytligare, mer i skvalpzonen, och nöts mer av vågor och is. I Östersjön finns tången normalt från 0,5 meters djup. Under riktigt hårda vintrar kan is skava bort den, men nu, efter några milda vintrar, finns mer tång kvar nära ytan.

En vanlig fråga Lena Kautsky får är ”Hur mår Östersjön?”

– Jag brukar svara att det beror på vem du frågar. Är det en tångruska kan den ha det jobbigt med fintrådiga alger som skuggar den och av att man skördar tång med dess fästskivor för tångbad. Lämnas fästskivan kvar kan det växa ut nya skott och plantan överlever.

Att massera kroppen med tång är och har varit populärt på kurorter och spa-anläggningar. Den anses bland annat vara bra för cirkulationen. I hälsokostbutiker finns bantningsmedel med tång och den som äter mycket tång kommer att märka att den är urindrivande. Läggs den bruna blåstången i kokande vatten blir den ärtgrön.

– Det extra färgämne som gör den brun är vattenlösligt men det är inte det gröna pigmentet, klorofyllet.

Själv föredrar Lena Kautsky att göra sallad på färska skott av knöltång. I kristider har tångmjöl varit ett sätt att dryga ut brödbaket, nu är det lite inne att använda i mat och bröd. Tångknäcke är en gourmetprodukt från en producent på västkusten.

Övergödning som gör att alger växer till sig är det stora hotet mot blåstången. Bland annat grumlar algerna vattnet och tar bort det ljus som tången behöver för sin fotosyntes.

Foto: Privat
Bildtext: I dykardräkt tog sig växtekologen Mats Waern fram på havsbotten i norra Roslagen åren 1944–1945 för att dokumentera blåstångens utbredning. Foto: Privat.

Mats Waern, professor och forskare i växtekologi vid Uppsala universitet, var först med att vetenskapligt kartlägga blåstången. Iklädd gammaldags tung dykardräkt tog han sig fram på havsbotten utanför Gräsö och Singö i norra Roslagen åren 1944–1945. Han dokumenterade noggrant blåstångens utbredning i rutor. Ovanför satt hans fru Stina i en båt. De hade kontakt via dykartelefon och hon skrev ned hans observationer. Kartläggningen visade att blåstången då växte ända ned till 11,5 meters djup.

Fyrtio år senare, år 1984, bestämde sig Lena Kautskys man Nils Kautsky tillsammans med sina två bröder för att följa upp undersökningen. De tog kontakt med Mats Waern och frågade om det gick att återbesöka de lokaler som han hade undersökt och om han ville vara med. Det ville han, och han letade fram sina gamla anteckningsböcker och fotografier.

– Allt var så noggrant och detaljerat utfört och dokumenterat att det gick att exakt lokalisera de platser som hade undersökts, berättar Nils Kautsky, professor emeritus, Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Foto: Privat
Vid kartläggningen 1984 var Mats Waern med igen. Foto: Privat.

Den nya undersökningen visade att blåstången försvunnit från de djupa växtplatserna, nu låg maxdjupet på 8,5 meter. Orsaken var att övergödning hade lett till så mycket alger att det var 40 procent mindre ljus.

Den förbättrade vattenkvaliteten beror till största delen på att det har byggts stora reningsverk.

Studierna har upprepats 1992, 1996 och 2006. Glädjande nog har vattenkvaliteten blivit mycket bättre och vid den senaste undersökningen var tången i stort sett tillbaka på de djup där den fanns 1944–1945.

– Den förbättrade vattenkvaliteten beror till största delen på att det har byggts stora reningsverk. Läget var som värst på 1960- och 1970-talen när mycket gick ut orenat, säger Lena Kautsky.

Mycket har blivit bättre på senare tid men det finns stora djupa områden i Östersjön med döda bottnar och syrebrist.

Fosfor och kväve som har lett till övergödning ökar inte längre, det har planat ut, men det finns ingen snabb lösning.

– Vattenomsättningen i Östersjön tar 25–30 år så det tar tid att ändra processen. Vi har hållit på i 50–60 år och övergött havet och det kommer att ta kanske 100 år att ta sig tillbaka, eftersom mycket näring har samlats i sedimenten. Men det är på gång att bli bättre. Det lönar sig att göra åtgärder, säger Lena Kautsky.

Foto: Magnus Hallgren
Lena Kautsky (”Tant Tång”) och hennes man Nils är båda forskare. 1984 var han med och upprepade en kartläggning av blåstång som gjorts 40 år tidigare. Foto: Magnus Hallgren.

Den algblomning med blågröna alger, cyanobakterier, som brukar väcka så stor uppmärksamhet i början av juli är mest störande för oss människor som ska bada. För blåstången spelar den inte så stor roll.

– Algblomningen är kort och påverkar tillgången på ljus för tången väldigt lite. Det har en mycket större effekt med mycket påväxt av fintrådiga alger som orsakar mindre ljus under längre tid, säger Lena Kautsky.

Fintrådiga alger är ett gissel för tången. De tar inte bara bort ljuset, de stjäl även platser för tångens nya groddplantor. Tången behöver rena klippor och stenar där groddplantorna kan få fäste. Underlaget måste vara fritt från algtrådar som hindrar de befruktade äggen att nå botten.

De hade fått vända stenar i havet utanför Solliden på Öland.

Den som vill hjälpa tången kan skrubba bort alger från klippor eller vända algbevuxna stenar. Det är snudd på en kunglig sysselsättning. Lena Kautsky har berättat om blåstång för kung Carl XVI Gustaf vid hans studiebesök på Askölaboratoriet i Trosa skärgård, söder om Stockholm.

– Jag blev så glad när ett par av hans adjutanter vid ett senare besök berättade att de hade fått vända stenar i havet utanför Solliden på Öland, berättar hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.