Gillar du att ta ett stort ansvar för ditt eget lärande? Klarar du av att aktivt delta i grupparbeten utan att träffa dina studiekompisar? Då kan distansundervisning vara något för dig.

För många är distansstudier synonymt med undervisning på nätet. Nästan 70 procent av de 89 000 distansstudenterna är också ”nätstudenter”, enligt Högskole­verket.

För nätstudenterna har föreläsningarna och seminarierna på campus ersatts av internetuppkoppling och så kallade lärplattformar, där studenten kommunicerar med sina klasskamrater och lärare. De lämnar in skriftliga uppgifter, gör hemtentor och diskuterar problem och frågeställningar.

Men forskning visar också att studenter ibland upplever att lärplattformarna inte är tillräckligt effektiva, trots att de ofta innehåller diskussionsforum, chattar och mejlfunktion. Ibland träffas man då fysiskt.

I dag går till och med avancerade laborationer, i exempelvis elektroteknik, att göra genom fjärrstyrning av fysiska maskiner som står på lärosätena. Det erbjuder exempelvis Blekinge tekniska högskola. Du själv sitter hemma framför datorn eller någon annanstans i världen och utför experimenten. Och högskolor, som exempelvis Högskolan Dalarna, lägger ut vissa direktsända föreläsningar där man kan delta och ställa frågor både till lärare och studenterna på plats.

Men distansstudier kan även innebära en mer ”traditionell” distansundervisning där studenterna åker i väg till närmaste lärcentrum, där exempelvis webb- ­eller video­konferensföreläsningar sänds ut från det läro­säte som håller i kursen. Där kan studenter även göra grupparbeten och skriva tentor.

Samtidigt som distansstudier på nätet ger en ökad frihet att studera vilken tid på dygnet man vill och var man vill, så krävs ett stort mått av självdisciplin för att klara studierna.

Det finns inga riksomfattande bestämmelser för hur distansundervisningen pedagogiskt ska gå till. Lärosätena och lärarna har stor handlingfrihet. En del har förutom nätundervisningen en eller flera obligatoriska föreläsningar på läro­sätet. Andra har inga fysiska träffar alls. Lärplattformen är ”klassrummet” där de studerande får presentera sig och kanske lägga ut bilder för att skapa gemenskap.

Antalet distanskurser som erbjöds år 2007 var totalt 3 687 stycken. Men även om det går att läsa nästan vilken typ av kurser som helst som distansstudier, så erbjuder läro­säten mer sällan hela program på distans.

Mittuniversitetet och Umeå universitet har flest distansstudenter, drygt 9 000 vardera. Men Mittuniversitetet och Högskolan på Gotland har högst andel: runt 70 procent av deras studenter läser på distans.

Vissa lärosäten har bara ett fåtal eller inga distansstudenter, som Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm. De erbjuder i huvudsak program och inte enstaka kurser.
I jämförelse med campusstudenter så är fler distansstudenter kvinnor, och medel­åldern är högre. En majoritet är över 25 år och har barn.

Det är vanligt att distansstudenterna även läser fysiskt på ett lärosäte samtidigt med distansstudierna. Cirka 40 procent gör det.

Antalet elever som når ända fram till examinationen på nätkurser är lägre än bland dem som läser på campus. År 2007 var det 59 procent som klarade nätstudierna medan sammanlagt 82 procent (inklusive distansstuderande) totalt sett examinerades.