Snöröjningen har blivit något av ett lotteri i Sverige och flera kommuner har inte råd att få undan snön ordentligt, visar DN:s kartläggning. Nu kommer krav på ändring. Liv står på spel, enligt Motormännen.
Var i landet man bor spelar stor roll för hur väl vintervägarna sköts. När en månad återstår av 2010 väljer flera kommuner att försämra plogningen. Orsaken: Snöfallen tidigare i år har varit för dyra.
Drygt två av tre kommuner har inte längre några pengar kvar, visar DN:s kartläggning där 189 av landets 290 kommuner har deltagit. Oftast gick snöbudgeten upp i rök redan i våras.
Så var fallet i bland annat Ludvika. När snön nu gör comeback blir den ofta kvar på gatorna.
– Vi får sänka standarden när det ser ut så här och försöker hoppa över när det går. Vi är betydligt mer observanta på väderleken – det kan finnas möjlighet att naturen själv tar bort snön, säger Anders Axelsson på Tekniska kontoret i Ludvika.
På minst ett tiotal platser i landet resonerar man på liknande sätt. Enligt intresseorganisationen Motormännen är det allvarligt – trots att förhållandevis få kommuner gör så.
– Man sätter liv på spel – särskilt om man kombinerar att man vill ha dubbdäcksförbud och samtidigt drar ned på vinterväghållningen. Då riskerar man fler olyckor, säger Niklas Stavegård, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen.
Där kräver man att skillnaderna mellan olika delar i landet minskar.
Enligt organiationen händer det ofta att kommunerna slarvar när snöplogningen upphandlas med externa företag. Det innebär att bolag med sämre ambition kan få ett tungt uppdrag.
– Man förhandlar med entreprenörerna som ska sköta väghållningen. Då väljer man ofta efter pris och får i regel ofta inte den som är bäst. Man har inte heller samma uppföljning, säger Stavegård.
En undersökning från ett däckföretag visade nyligen på stora skillnader i kommunernas bedömning av när vägarna behöver plogas.
I Berg drar arbetet i gång efter en centimeters snöfall, medan man i Mönsterås väntar till tio centimeter.
Kommunerna ansvarar för de allra flesta vägar i tätorterna, medan Trafikverket till största del tar hand om de stora vägarna, exempelvis E 4:an. Här jobbar man aktivt med att försöka minska på geografiska skillnader.
– Man ska känna igen sig vare sig man åker på en motorväg i Skåne eller en motorväg i Stockholm. Vi har en nationell styrning av det här och arbetar med frågan, säger Jan Pettersson, avdelningschef på Trafikverket.
I Umeå planerar kommunen att sänka ambitionen på att ta bort snö från gator som plogats. Det innebär att vägarna blir betydligt smalare.
– Vi håller hela tiden koll på ekonomin. Ser vi att det håller på att gå åt för mycket pengar måste vi vidta åtgärder, säger Torbjörn Sandberg, gatudriftschef i kommunen.