Bodström kvar oavsett antal rymningar

När spionen Stig Berling rymde 1987 tvingades den dåvarande justitieministern Sten Wickbom (s) avgå. Efter fyra uppmärksammade rymningar i år gör Thomas Bodström en helt annan bedömning av sin roll.

- Jag ansvarar för lagstiftningen, inte för verksamheten ute på anstalterna. Det är först om jag skulle begå ett konstitutionellt misstag som frågan om jag är rätt person bör resas, säger han.

Röster har höjts för att kriminalisera rymningar. I dag bryter inte en intagen mot lagen om han rymmer. Frågan utreds just nu som en del i det pågående arbetet med att utforma en ny kriminalvårdslag.

Thomas Bodström vill inte göra rymningar till ett brott. Han ser hellre att strafftiden förlängs. Det innebär att en intagen som rymt skulle få avtjäna en större del av sitt straff än de två tredjedelar som är praxis i dag.

- Påverkas den sista tredjedelen så är det betydligt mer kännbart än att få ett nytt straff på kanske ytterligare någon månad, säger han.

Huvudskälet bakom det senaste årets rymningar är att brottsligheten i samband med rymningar blivit våldsammare, enligt justitieministern. Ett annat är överbeläggningen ute på anstalterna.

- Det råder platsbrist i svenska fängelser. Arbetet att utöka antalet platser har påbörjats och kommer att fortsätta så att vi har totalt två tusen nya platser 2008, säger Bodström.
Han öppnar också för att kriminalvården kan få mer pengar. Men några summor utöver den miljard kronor som redan är anslagen inom de närmaste tre åren vill han inte ange.

Justitieministern tänker nu koncentrera sig på att hitta en ersättare för kriminalvårdsverkets generaldirektör Lena Häll Eriksson som avgick efter rymningen från Mariefredsanstalten i torsdags kväll. En ny generaldirektör bör tillsättas inom de närmaste dagarna, enligt Bodström.

Beslutet att avgå var Erikssons eget och Thomas Bodström vill inte svara på frågan om hon hade haft hans fortsatta förtroende om hon suttit kvar.

- Det här var hennes eget beslut och jag respekterar det, säger han.