Bodström vill skrota kopplerilagen

Regeringen bör genast ge en pågående utredning uppdraget att se över hur man kan ta bort kopplerilagen, kräver Bodström.

De personer som lurar en kvinna till Sverige med falska löften men där hon i stället säljs vidare för prostitution, döms oftast för koppleri i stället för människohandel.

Koppleri är ett brott mot staten. Människohandel är ett brott mot person och lagen har visat sig mycket svår att tillämpa.
- Människohandelslagen bygger på tanken att en kvinna släpas fastkedjad till Sverige eller att man hittar en 14-årig flicka från Moldavien i bakluckan på en bil, säger Thomas Bodström (s), tidigare justitieminister och numera ordförande i justitieutskottet.

Han hävdar att lagen skulle bli lättare att använda om alla brott där en kvinna utnyttjats för prostitution rubricerades som människohandel. I så fall skulle kopplerilagen avskaffas helt.
- Koppleribrottet bygger på en förlegad syn. Man tänker sig en hallick och en prostituerad som arbetar tillsammans eller en hyresvärd som tar hög hyra från en prostituerad kvinna, säger Thomas Bodström.

Hovrättsrådet Agneta Lindelöf, som utreder människohandelslagen, är tveksam. Hon menar att de två lagarna är alltför olika och att människohandel inte alltid handlar om prostitution
- Det är en fridskränkning. Kvinnan har utsatts för brottet oavsett om hon sedan tvingats till prostitution eller inte. Den kvinnan har rätt till skadestånd. I kopplerifallet finns ingen målsägande, brottet har inte utförts mot kvinnan.

Få lagförare har lyckats använda lagen om människohandel. Magnus Elving fick som åklagare i Norrköping våren 2005 första gången två hallickar fällda för människohandel, trots att offret var över 18 år.

Beviskraven är lägre när offret för människohandeln är minderårig.

Svårigheten är att bevisa att kvinnorna lurats redan i hemlandet och att de inte kommit hit frivilligt. I det här fallet fanns bevis från telefonavlyssning där själva människohandeln diskuterades.

Magnus Elving stöder idén att sammanföra de båda lagarna.
- När det handlar om utländska kvinnor är det alltid människohandel. I botten ligger ett utnyttjande som så småningom accepteras av kvinnan. Hon kan ha blivit allvarligt misshandlad tills hallicken kom och "räddade" henne och hjälpte henne att försörja sig.
- Men det är ofta svårt att bevisa uppsåt. Kvinnorna luras först av en person i hemlandet, sedan tar en transportör vid innan hon säljs till en hallick, säger Magnus Elving.

Karin Åström, som doktorerar om människohandel, påpekar att all koppleriverksamhet inte är människohandel, även om det blivit vanligt.
- Åklagare åtalar ibland för koppleri för att kunna avbryta utnyttjandet av kvinnan. Man kan helt enkelt inte vänta för att få fram mer bevis. Målet måste vara att göra det möjligt att använda människohandelslagen i dessa fall, säger Karin Åström.

Översynen av lagstiftningen ska redovisas våren 2008.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut