Tvångshandskar, hjälm och veckolånga perioder i isolering. En ny bok blottar allvarliga kränkningar av kvinnor som tvångsvårdats på rättspsyk. Socialstyrelsen ska ha känt till de olagliga metoderna, utan att agera.
Unga kvinnor som allvarligt skadar sig själva låses runt om i landet in på rättspsykiatriska kliniker tillsammans med dömda brottslingar. Tvångsåtgärder som isolering och bältesläggning är en del av vardagen, men olagliga ingripanden har också ingått i vården, enligt granskningen.
– Det handlar om ganska grov vanvård. Man har använt lagliga metoder på ett olagligt sätt, men också det man kallar tvångshandskar och tvångshjälm — som överhuvudtaget inte ska användas, säger Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson som skrivit Slutstation rättspsyk.
Båda har själva skadat sig som unga och är engagerade i att sprida kunskap om självskadebeteende.
Genom journalanteckningar och intervjuer med kvinnor som vårdats inom rättspsykiatrin har författarna hittat 19 fall där kvinnor utsatts för olagliga tvångsmetoder.
En av dem är Elin Liljeholm, som började skada sig när hon var fem år. Sexuella övergrepp, ångest och självmordsförsök har kantat hennes liv. När hon var 21 skickades hon till rättspsyk.
– Jag blev ofta bälteslagd och isolerad. Jag fick ha handskar fastspända på händerna som gjorde att man inte kunde göra någonting och hjälm för att inte kunna skada mig själv, berättar Elin som i dag är 28.
Hård kritik riktas i boken mot Socialstyrelsen. Enligt dokument har myndigheten upprepade gånger fått information om användningen av tvångshandskar och hjälmar, första gången redan 2003. Bara under 2008 inkom fem rapporter om olagliga tvångsåtgärder.
– Jag kan inte svara för vilka bedömningar som gjorts tidigare. Men själva syftet med inrapporteringen är att fånga upp sådant här och har vi brustit i det är det illa, säger Socialstyrelsens tillsynschef Per-Anders Sunesson.
Socialstyrelsen anser det direkt olämpligt att vårda kvinnor med självskadebeteende ihop med kriminella.
– Men det finns ingenting i lagstiftningen som sätter stopp för det. Till syvende och sidst är det en politisk fråga.
Ingen vet hur många kvinnor med självskadebeteende som vårdas på rättspsyk i dag. Författarna är övertygade om att olagliga tvångsåtgärder fortfarande förekommer. För många gör det bara situationen värre, säger Elin Liljeholm.
– Det sista de här tjejerna behöver är bestraffning. De behöver någon som uppmuntrar det friska i dem och möter dem med värme.