Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Borgström: Olyckligt använda Assange som murbräcka

I onsdagens DN Debatt riktar advokaterna Johan Åkermark och Jens Lapidus kritik mot det svenska rättssystemet. Artikeln tar avstamp i den våldtäktsmisstänkte Julian Assanges uttalanden. Kvinnornas advokat Claes Borgström både håller med och invänder mot kritiken.

– Med vissa nyanser håller jag med i mycket och har debatterat en del av de där frågorna själv. Jag tycker bara att det är olyckligt att artikelförfattarna använder sig av Julian Assange som något slags murbräcka. De här frågorna har ju inget med honom att göra, säger advokat Claes Borgström till DN.se.

På DN Debatt sammanfattar advokaterna Johan Åkermark och Jens Lapidus ett antal punkter på vilka de menar att det svenska rättssystemet brister. Punkterna bygger på kritik som tidigare framförts av Julian Assange, vars advokat Björn Hurtig fram tills alldeles nyligen var byråkollega med Lapidus och Åkermark.

Det är framför allt fyra brister artikelförfattarna tar upp: långa häktningstider, att utredningar inte översätts till misstänktas språk, att nämndemän nomineras av politiska partier samt att förhandlingar bakom lyckta dörrar är vanligare i Sverige än på andra håll. Den första punkten hör till något Borgström också kritiserat. Även Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg, instämmer

– Både Europarådets och FN:s tortyrkommittéer har kritiserat Sverige för långa häktningstider och vi håller med om att de kan vara otroligt långa. Vi har också vid ett flertal tillfällen genom åren ifrågasatt bland annat stängda dörrar. Så även nämndemannasystemet, men snarare för att rekryteringen blir begränsad än att det skulle bli politiska domstolar, säger Anne Ramberg till DN.se.

Frågan om översättningar har än en gång varit föremål för diskussion på högsta ort sedan under Sveriges EU-ordförandeskap, påminner Anne Ramberg. Det är en fråga om rättssäkerhet, men också ekonomi. Utredningar kan vara tusentals sidor långa och översättningar skulle kunna bli en mycket kostsam historia.

Anne Ramberg konstaterar annars att debattörerna i stort sett ansluter sig till det Advokatsamfundet sedan flera år påpekat, men understryker att Advokatsamfundets uppfattning är att rättssäkerheten är jämförelsevis ”väldigt hög” i Sverige.

Stängda dörrar är vanligare i Sverige än utomlands skriver debattförfattarna. Ingen DN.se har talat med kan styrka det påståendet och Åkermark och Lapidus understryker att de inte kan presentera statistik för den uppfattningen. Borgström kallar det en gissning.

Claes Borgströms kritik mot nämndemannasystemet är inte densamma som artikelförfattarnas. De skriver att pensionärer kan ha svårt att sätta sig in i unga misstänktas situationer, men Borgström kallar det för ”en väldigt fyrkantig inställning till biologisk ålder”.

– Ska man prata om problem med spridning kan man i så fall påpeka att nämndemännen speglar allmänhetens sammansättning bättre än andra aktörer i rättssalen, när det gäller utländsk härkomst. Jag vet inte om jag tycker att jury- och borgensystem är bra heller, säger Claes Borgström.

– När jag började som sekreterare på advokatbyrå 1968 drev exempelvis Henning Sjöström frågan om långa häktningstider. Det finns en poäng i att påpeka att detta och exempelvis restriktioner för häktade har debatterats av många försvarare genom årtionden. Det är hög tid för en lagändring på området.

DN.se har sökt justitieminister Beatrice Ask.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.