– Vart ska alla människor ta vägen? undrar Anna Wersäll som är vd på Stockholms handelskammare och anser att länet behöver fyrfaldiga bostadsbyggandet.
I Rufs – den nya regionala utvecklingsplan som landstingsfullmäktige väntas anta på tisdag – står att Stockholm växer med ett Göteborg fram till 2030. Det betyder 22 000 nya stockholmare varje år, som enligt Rufs behöver 13 200 nya bostäder lika ofta.
Rufs räknar lågt. De senaste fem åren har befolkningsökningen i snitt legat över 30 000 personer.
– Men vad som händer om 20 år är inte grundproblemet, utan att bostadsbristen är alldeles för stor i dag, säger Erik Langby. Ungdomar skriker efter bostäder. Företag kan inte rekrytera arbetskraft från andra länder, eftersom de inte hittar någonstans att bo.
Erik Langby är kommunalråd (M) i Nacka och ordförande i såväl Regionplanenämnden som i Kommunförbundet Stockholms län.
– Vi kommer inte att förbättra balansen de närmaste åren, säger han.
Länsstyrelsen frågade nyligen de 26 kommunerna hur mycket de tänker bygga i det korta perspektivet. Kommunerna svarade 9 381 bostäder i år och 12 036 nästa år.
Länsstyrelsens erfarenhet är att ungefär 80 procent av det kommunerna säger sig vilja bygga verkligen blir av. Det betyder att länet får drygt 17 000 nya bostäder på två år.
Kommunerna själva nämner framför allt tre skäl till att de inte bygger tillräckligt mycket: ständiga överklaganden, höga kostnader och brist på detaljplanelagd mark.
– Det sker försiktiga förbättringar i planprocessen, men det kan ta flera år att få ett överklagat ärende förbi departementen och det skapar en osäkerhet, säger Erik Langby.
Anna Wersäll håller med och tycker att regeringen är feg som inte har gett sig på EU-domstolens beslut att miljöorganisationer har rätt att överklaga byggplaner oavsett hur få medlemmar de har.
Helene Hellmark Knutsson, fram till den 1 maj kommunalråd (S) i Sundbyberg, håller inte med.
– Det är bra att vi har en demokratisk process kring bostadsbyggandet. I Sundbyberg överklagas allt, men husen ska stå i 100–200 år så de sju–åtta år processen brukar ta är ändå relativt kort tid.
Att det är för dyrt att ordna bostäder anser Handelskammaren beror på höga mark- och byggkostnader, bristande konkurrens i byggsektorn och alltför omfattande krav när det gäller bostädernas utformning.
– Dyrt? säger Helene Hellmark Knutsson. Det argumentet förstår jag inte, det finns både köpkraft och efterfrågan i Stockholm. Däremot tror jag att människor är beredda att bo enklare och mindre spatiöst, billigare i sämre lägen.
Någon markbrist råder inte i Stockholms län, enligt Rufs, och Handelskammaren.
– Men att anta en policy om att bara bygga på redan använd mark, som bland annat Stockholms stad har gjort, är politisk feghet, säger Anna Wersäll.
– All obebyggd mark uppfattas som grönområden. Där är det inte populärt att bygga och man får ha en viss respekt för att medborgarna säger nej, säger Erik Langby.
Helene Hellmark Knutsson anser att politikerna måste våga tala om vilka grönområden som inte är viktiga att bevara.
– Många använder argumentet om grönområden för att inte få grannar in på knuten, säger hon.