Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Bra bemötande botar bäst

Isaac, 5 år, sitter i mamma Jessica Piehls knä under Maria Wolfs undersökning.
Isaac, 5 år, sitter i mamma Jessica Piehls knä under Maria Wolfs undersökning. Foto: Erich Stering
Cirka hälften av de klagomål på vården som kommer in till Socialstyrelsen handlar om kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och den sjuke. Nu visar en ny studie att läkarens bemötande har stor betydelse för hur snart sjukskrivna känner att de kan börja jobba igen.

Studien, som är publicerad i British Medical Journal Open, bygger på enkäter till cirka 5.000 långtidssjukskrivna svenskar.

De som blivit positivt och respektfullt bemötta i vården uppgav att detta haft betydelse för deras förmåga att börja arbeta igen. Och tvärtom: de som känt sig negativt bemötta och kränkta ansåg att detta försämrat deras återgång till jobbet.

– Vissa som arbetar i vården anser att det här bara är en etikettsfråga, att det inte har något med medicinska resultat att göra. Det vi kan visa är att bemötandet faktiskt har betydelse för patientens upplevelse av tillfrisknande, säger Niels Lynöe, professor vid centrum för hälso- och sjukvårdsetik på Karolinska institutet.

Sju av tio i studien uppger att de har blivit bra omhändertagna i vården. Ett positivt, respektfullt möte innebär, enligt Niels Lynöe, att patienten känner sig delaktig i vården och får delta i beslut som rör behandlingen. Men också att patienten blir tagen på allvar.

Än i dag lever en gammal myt inom sjukvården om att de otrevliga, arroganta läkarna också är de skickligaste. Och att de vänliga inte är lika duktiga.
I själva verket är det tvärtom, slår Lynöe fast.

– Det är först när man är trygg i sin kompetens som man kan se andra människor. Det finns allt att vinna på att möta patienten empatiskt.

Det finns en särskild samtalsmetodik, patientcentrering, där vårdpersonalen tränas i att ställa öppna frågor och lyssna på patientens egna föreställningar, förväntningar och farhågor.

På läkarutbildningen vid Karolinska institutet examineras nästa termin den första kullen som fått lära sig detta förhållningssätt.

– Man utgår från att patienten har en unik kunskap om sina egna problem. Det är också viktigt att läkaren lyssnar med ett genuint intresse, och att man pratar på en jämbördig och medmänsklig nivå med varandra. Då vågar patienten berätta, säger Maria Wolf, specialist i allmänmedicin på Salems vårdcentral som utbildar i metodiken.

Susanne Gullack Flyrén, chef för enheten för enskildas klagomål på Socialstyrelsen, menar att uppemot hälften av alla anmälningar som kommer in från privatpersoner handlar om brister i kommunikationen mellan vårdpersonalen och den sjuke.

– Det är så otroligt viktigt för människor vad sjukvårdspersonal säger och hur de säger det. Man är så i händerna på dem när man är sjuk, säger Susanne Gullack Flyrén.