– Allmänheten fick mycket bra information. Den var bred, omfattande och detaljerad, säger Marina Ghersetti, forskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

Hon och kollegan Tomas Odén har i studien granskat 1.515 artiklar och 463 inslag i de största tidningarna och etermedierna i fjol. Dessutom har cirka 1.800 medieanvändare och de mest citerade myndighetspersonerna intervjuats.

– Medierna följer ganska snyggt vad myndigheterna har sagt och myndigheterna är också mycket, mycket nöjda med mediebevakningen, säger Ghersetti.

Följderna av svininfluensan blev långt, långt mindre omfattande än vad pessimisterna siade om. Om alltså medierna korrekt återgav vad myndigheterna gått ut med, så måste myndigheterna ha varit alarmistiska. För hela 42 procent av de granskade nyheterna betecknas som alarmistiska i studien.

Och kanske fick alarmismen och influensans mildhet allmänheten att undra. För samtidigt som mörka spådomar svepte över landet kände sig bara 16 procent av de intervjuade i studien personligt oroade, och bara 22 procent för influensans samhällseffekter.

– Den bild medierna visade upp var inte vad vi såg i vardagen, säger Ghersetti.

Allmänheten hade lägre förtroende för mediernas influensarapportering än för medierna i stort. Samtidigt har de mycket stort förtroende för myndigheterna – och ändå har alltså medierna i stort sett korrekt återgivit myndigheternas budskap.

– Man skjuter lite på budbäraren här – man hade inte förtroende för medierna som framförde vad myndigheterna sade, säger Ghersetti.

Vad forskarna i stort sett saknar, med Svenska Dagbladet som undantag, var kritisk granskning av Världshälsoorganisationens beslut att utlysa pandemi, av avtalet mellan läkemedelsbolaget som producerade vaccinet och svenska staten samt av beslutet om massvaccinering.

– Det tycker vi är tre avgörande beslut som förtjänar att granskas på djupet, säger Ghersetti.