Homoäktenskap, fria församlingsval och modernare kyrka är heta frågor i det kommande kyrkovalet. De etablerade partierna dominerar men Sverigedemokraterna hoppas på en extra skjuts mot riksdagen.
De som är medlemmar i Svenska kyrkan, 5,6 miljoner svenskar, har rösträtt i kyrkovalet. Men det brukar inte vara rusning till vallokalerna. När det hölls kyrkoval senast, 2005, deltog tolv procent av de röstberättigade.
Förutom val till kyrkomötet hålls också regionala och lokala val till stift, fullmäktige och kyrkoråd. Det går att personkryssa tre kandidater i varje val.
Det är tio procent fler kandidater som ställer upp för de 14 nomineringsgrupperna, de största av dem politiska partier i kyrkoskrud, i valet till kyrkomötet i år jämfört med 2005, nästan 2 400 totalt.
Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ, ett slags naggad variant av riksdagen, och möts två gånger om året. Men de 251 ledamöter som ska väljas nu träder i tjänst först nästa år.
Det betyder att det inte är de som ska avgöra en av de frågor som förekommer mest i debatten inför valet — den om kyrkan ska ha kvar vigselrätten och därmed också gå med på att viga homosexuella. Den frågan avgör höstens kyrkomöte, där ledamöterna som valdes 2005 sitter.
- Vigselfrågan är också väldigt viktig eftersom den ger råg i ryggen åt oss som ska rösta i höst, sade dock Centerpartiets gruppledare Karin Perers i Kyrkans Tidning, om varför C lyfter fram frågan i valet.
C, som är tredje största grupp i kyrkomötet, är för samkönade äktenskap i kyrkan. Det är också de två största — Socialdemokraterna och Moderaterna — och flera till.
Emot är några av de mindre grupperna: Kristdemokraterna, Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna, som säger sig stå för en "fädernas kyrka" dubblade sina mandat i kyrkomötet från två till fyra i valet 2005, men har siktet högre ställt nu. Fyra ska bli tio. Kandidaterna är dubbelt så många som förra gången.
- Det är inte bara ett val där vi tar tillbaka kyrkan från liberaler och marxister utan också ett viktigt val i satsningen att bli tredje eller fjärde största parti i riksdagen, sade partiledaren Jimmie Åkesson när SD lade fram sitt manifest i kyrkovalet för några veckor sedan.
Hittills har SD inte givit några avtryck i kyrkomötet eftersom de övriga grupperna sett till att hålla dem borta från det egentliga arbetet, det i utskotten.
Den grupp som starkast driver på för att göra upp med partipolitiken i kyrkan är Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, som blev fjärde största grupp i kyrkomötet med 34 mandat av 251 förra gången. Posk vill ha modernare gudstjänster med ett mer modernt tilltal.
Något som skiljer kyrkovalet från de allmänna valen är att det räcker med att ha fyllt 16 år för att få rösta. Trots det är medelåldern bland kandidaterna hög, endast hos SD och Öppen Kyrka är kandidaternas genomsnittsålder lägre än 50 — 49 respektive 46. Antalet kandidater under 25 i de stora grupperna är försvinnande litet.