Organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) vill att alla vårdcentraler inför särskilda arbetslag för unga som mår psykiskt dåligt. Nästan vart femte samtal till Bris handlar just om att må dåligt i själen.
Samtalet till Bris är ofta det första steget för barnet att söka hjälp. Enligt Eva Waltré, t f generalsekreterare för Bris, kan det vara svårt att finna stöd i öppenvården. Därav kravet på särskilda arbetslag på varje vårdcentral.
– Barnpsykiatrin är en specialistenhet, så man behöver ha svårare problem för att få stöd där. Därför behövs en första hjälp, säger hon.
Skollagen kräver att alla skolelever har tillgång till skolsköterska, läkare, kurator och psykolog. Men det räcker inte, enligt Bris.
– Nej, vi ser ju att även elevhälsan behöver utökas. Vi hör om barn som har öppen dörr till kurator och skolsköterska, men det finns också barn vars skolsköterska bara finns på skolan varannan onsdag och då är det mest vaccinationer, säger Eva Waltré.
Hon konstaterar att långvarig mobbning kan bryta ned en ung människa, och i värsta fall väcka självmordstankar. I fjol fick Bris nästan 1 600 samtal från ungdomar som – på grund av mobbning eller av någon annan anledning — tappat orken att leva.
– En del av dem har gjort självmordsförsök och många skadar sig allvarligt regelbundet, och självskadandet trappas upp, säger Karin Johansson, utredare vid Bris.
Karin Johansson berättar att barn och ungdomar som levt länge med psykisk ohälsa har svårt att se någon framtid.
– Det är inte alltid så att de vill dö, men de ser ingen annan utväg. De orkar inte leva vidare när livet ser ut som det gör.
Totalt fick Bris i fjol 25 900 samtal eller mejl från barn och ungdomar, en liten ökning jämfört med 2010. Drygt en tredjedel av samtalen handlade om trassliga kompisförhållanden. Näst vanligaste problemområdet var skolan, medan sex procent av samtalen rörde självmordstankar.