Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Bristen på information gör valet svårt

För den som ska välja vårdcentral blir valet svårt. Den medicinska kvaliteten går inte att jämföra, visar en ny rapport från Myndigheten för vårdanalys.

Vårdvalet har varit en återkommande slinga i alliansens melodi om valfrihet och de senaste tre åren har en av fyra bytt vårdcentral. Men många som har sökt efter medicinska resultat har inte hittat någon information och överlag saknas möjligheter att jämföra vårdcentraler med varandra, konstateras i den nya rapporten.

– Det är anmärkningsvärt eftersom det är ett tydligt krav i lagstiftningen, så där måste landstingen bättra sig, säger Caroline Andersson.

Hon är utredare på Myndigheten för vårdanalys och har skrivit rapporten som bygger på enkätintervjuer med 3 354 personer. Av dem som bytt eller funderat på att byta vårdcentral tyckte bara var femte att de på ett bra sätt kunde jämföra likheter och skillnader.

När vi som patienter själva fick möjlighet att välja vilken vårdcentral vi skulle tillhöra ökade konkurrensen och tanken var att det också skulle höja kvaliteten. Men enligt Ulrika Winblad, docent vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet, går det i dagsläget inte att göra ett informerat val.

– Det är tydligt att det saknas alldeles för mycket information. Du kan få veta var vårdcentralen ligger och vad det är för öppettider, men medicinsk och klinisk information saknas, säger hon.

Socialminister Göran Hägglund (KD) är en av dem som starkast har förespråkat vårdvalet. Han tycker att kvaliteten i vården har blivit bättre och säger att det viktigaste är att den som vill har möjlighet att byta vårdcentral.

– I jämförelse med för några år sedan kan man få reda på ofantligt mycket mer och de öppna jämförelser som görs driver utvecklingen åt rätt håll.

Men docent Ulrika Winblad håller inte med om att kvaliteten har höjts. För det måste människor kunna grunda sina val på kliniska fakta och välja bort vårdcentraler som erbjuder sämre vård än andra – något som inte går när informationen inte finns.

– Det är inte fel att göra val på hörsägen och rykten, men då grundas det ofta på bemötande och inte på medicinsk kvalitet. Många av de vårdcentraler som tvingats slå igen har gjort det på grund av ekonomiska skäl snarare än för att de varit dåliga. De har ofta varit populära och då slås de ut på helt fel grund.

Hartem Benaly har kommit till Hälsans vårdcentral i Tensta för att få ordning på sitt nageltrång som han gått med lite för länge. Han bor här i närheten och trivs med personalen.

– Allihopa här är snälla och hjälper mig.

Han grimaserar när bedövningssprutan sticks in i den svullna foten. Efter att ha varit på sjukhus blev han tipsad om att komma hit och just hörsägen är en av de vanligaste sakerna att grunda sitt vårdval på. Tillsammans med landstingens hemsidor är familj och bekanta viktiga källor för information.

Göran Hägglund säger att det är svårt att jämföra vård och att det faktum att många är nöjda med sin vårdcentral tyder på bra kvalitet. Samtidigt tycker han att landstingen behöver ta ett större ansvar för att informera väljarna.

– De behöver bli bättre på att nå fram till dem som i dag inte tar del av informationen. Genom att utveckla arbetet kan vi också få fram ett bättre underlag för våra val.

I Tensta blandas besökarna till vårdcentralerna med tolkar och det talas flera olika språk i väntrummet. Internationella studier visar att det delvis är en socioekonomisk fråga vilka som gör ett aktivt val och Ulrika Winblad säger att det finns en jämlikhetsaspekt i frågan. Hon anser också att konkurrens i sig kan leda till att vissa vårdgivare skärper till sig, men att det i dagsläget inte går att säga om vårdvalet ligger bakom någon kvalitetsförbättring.

– Det där är en politisk idé och vi vet inte vilka drivkrafter som styr om vården förbättras. Det är intressant att man gör så omvälvande reformer utan att skapa förutsättningar för att jämföra utbudet, säger hon.

Fakta: Vårdval

Sedan den 1 januari 2010 måste alla landsting ha ett vårdvalssystem för primärvården, det vill säga vårdcentralerna.
Vårdvalet innebär:
Fri etablering för nya vårdgivare som uppfyller specifika krav.
Möjlighet för medborgarna att välja vilken vårdcentral de vill gå till.
Syftet med reformen har varit att stimulera mångfald och stärka patienternas valfrihet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.