Växjö.
Folkpartiledaren Jan Björklund är på jakt efter nya väljargrupper och vill profilera sig både som kravliberal och socialliberal inför valet nästa år. Borgerliga alliansens bevisade förmåga till sammanhållning ger också ökat utrymme för solonummer av småpartierna.
Folkpartiet intog rollen som Skolpartiet nr 1 i förra valet, och Jan Björklund är nu i full färd med att genomföra sitt partis program. Mona Sahlin har valt att kopiera och lägga Socialdemokraternas linje näst intill.
Det kan därför bli svårt för FP att vinna framgångar enbart på skolpolitiken i nästa val. Och partiledningen söker på det här landsmötet nya frågor med samma genomslagskraft bland väljarna.
När Jan Björklund valdes till ny partiledare 2007 hade han en tydlig högerliberal profil som en av de tongivande bakom lanseringen av partiet med: krav på invandrare, krav på elever, krav på arbetslösa. Men när partiet formar sin linje inför valet siktar partiet åter in sig även på socialliberala väljare.
Björklunds utspel på DN Debatt inför landsmötet var förslaget om ”parboendegaranti” i äldreboendet, och i ett barnpolitiskt program finns en rad förslag om hur samhället ska stötta barn med problem.
I Björklunds tal märktes den breddade inriktningen tydligast i avsnittet om flykting- och integrationspolitiken, med både en välkomnande attityd till invandrare och med krav på språktest och maning till ”kompromisslöshet” mot kravaller i storstädernas förorter. Kongressombuden verkade nöjda med det dubbla budskapet och avbröt partiledaren flera gånger med applåder.
Det viktigaste avsteget från den socialliberala linjen på det här landsmötet lär bli ett beslut om att FP kan tänka sig en urholkning av lagen om anställningsskydd. Partistyrelsens svar på motionerna om att avskaffa eller urholka las är en hyllning till den svenska kollektivavtalsmodellen och man påminner om att FP var med och införde las. Men Svenskt Näringlivs kampanj har nått framgångar även inom FP och partiledningen verkar nu försöka desarmera de långtgående kraven med ett förslag om att hota facken med lagstiftning om de inte gör upp med Svenskt Näringsliv på egen hand.
Huvudintrycket av Jan Björklunds tal är ändå av sluggern som slår hårt från höger mot alla, och även ibland råkar träffa sina egna alliansvänner.
Han angriper Miljöpartiet för att kraven på närodlat i kommunerna drabbar u-ländernas export, men därmed slår han också mot en av Centerpartiets profilfrågor.
Han angriper Socialdemokraterna för att de vill stoppa en obligatorisk a-kassa av rädsla för att folk skulle gå ur facket, men slår därmed också mot Moderaterna vars ministrar inte lyckats genomföra regeringens vallöfte.
Folkpartiets långa kravlista med löfte om folkomröstning om euron, Nato-medlemskap, fler kärnkraftverk, avskaffad värnskatt, statlig skola kan se ut som om det finns djupa sprickor i den borgerliga alliansen. Men den borgerliga regeringens förmåga att hålla ihop och Moderaternas stora dominans gör att det nu finns utrymme för Björklunds solodans.
Väljarna vet att det är vad som kommer att stå i det borgerliga valmanifestet som gäller.