Regeringen vill öppna för att tillåta brottsprovokation, för att ge straffrabatt till kriminella som hjälper polisen att avslöja grova brott och för bättre möjligheter att infiltrera kriminella nätverk.
Det skriver tidningen Riksdag & Departement som läst justitieminister Beatrice Asks direktiv till en utredning som regeringen tillsätter i veckan.
Utredaren får i uppdrag att överväga om det ska bli tillåtet med "provokation som framkallar ett brott som, om provokationen inte förekommit, aldrig hade begåtts".
Svensk polis har i några uppmärksammade fall använt sig av kriminella och "polisagenter" för att skaffa fram uppgifter om grova brott.
Enligt polisen har det dock inte handlat om att provocera fram brott, utan om att provocera fram bevis för brott som redan begåtts. För polisen är den betydelseskillnaden mycket viktig.
Svensk polis har en skyldighet att rapportera och ingripa mot brott, och svenska åklagare har åtalsplikt och måste i princip väcka åtal mot alla som de anser har begått brott.
Brottsprovokation är alltså förbjuden medan bevisprovokation är tillåten.
Men gränsen mellan tillåtet och otillåtet är oklar och regeringen vill nu ha utrett om inte brottsprovokation ska läggas till listan över tillåtna polisiära metoder. Delvis beror detta på ett ökat internationellt tryck och det nära samarbetet mellan olika länders polismyndigheter.
De svenska reglerna har varit svåra att förstå för utländsk polis som samarbetat med svensk polis i till exempel knarkutredningar.
Sedan drygt ett år är det tillåtet för poliser att under falsk identitet nästla sig in i brottsliga organisationer. Men det saknas regler för vad infiltratörerna får göra.
Därför kan inte svenska poliser agera på samma sätt som sina utländska kolleger. En utländsk polis har heller inte till exempel kunnat agera knarkkurir i Sverige för att på så sätt komma åt en svensk knarkmottagare. Svenska åklagare har då varit tvungna att åtala den tyske polisen för misstänkt narkotikabrott.
Det här hämmar det internationella polissamarbetet, menar regeringen i direktiven och sneglar på hur brottsprovokation regleras i de länder där den är tillåten.
Utredaren ska därför se över vilka möjligheter som polis och tull skulle kunna få att infiltrera och "delta i planering, annan förberedelse eller utförande av brott" som det heter i direktiven, skriver Riksdag & Departement i det nummer som kommer ut i dag, måndag.
Regeringen vill också ha utrett i vilken utsträckning infiltrerande poliser ska kunna använda privatpersoner i annars kriminella operationer. Eftersom brottsprovokation inte är reglerad har domstolarna inte heller kunnat luta sig mot några regler för att ge straffrabatt till dem som begått brott när de medverkat och hjälpt polisen att avslöja grövre brott.
Regeringen skriver därför att det måste utredas hur ett framprovocerat brott ska bedömas straffrättsligt, och om brottsprovokation ska undantas från polisens rapport- och ingripandeskyldighet och från åklagarnas åtalsplikt.
Det skulle kunna betyda att polis och åklagare får rätt att blunda för vissa brott om det bidrar till att klara upp grövre brottslighet, och att domstolarna kan döma ut lägre straff i vissa fall.