Helg på DN.se

Byn där snö och stjärnor ersätter solen

Publicerad 2004-12-20 23:22

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

"KEINOVUOPIO" Keinovuopios invånare lever utan solljus under sex veckor.. Klockan är halv elva på förmiddagen men solen kommer inte att orka upp i dag heller. I Sveriges nordligaste by Keinovuopio är det polarnatt sex veckor per år.

Keinovuopios invånare lever utan solljus under sex veckor.. Klockan är halv elva på förmiddagen men solen kommer inte att orka upp i dag heller. I Sveriges nordligaste by Keinovuopio är det polarnatt sex veckor per år.

Vi har kört bil från Kiruna i drygt tre timmar och är snart framme i Keinovuopio som ligger två mil från Treriksröset.

Förvånande nog är det ljust ute! Tvärtemot vad kanske många tror är inte polarnatt lika med beckmörker. Ett par tre timmar om dagen är det ljust.

Plötsligt skiftar fjällen och himlen rakt framför oss i exakt samma fantastiska djupblå färg. Som Vicks blå i motljus. Men bara en kort stund senare är allt borta.

I stället drar den cerisrosa randen i öster till sig blickarna. Där någonstans gömmer sig solen. Den 11 januari kommer byborna åter att kunna se den på himlen, om de tar sig upp på något av de omgivande fjällen.

En liten skylt talar om att vi är framme och vi svänger av och kör över isen in i byn. Det bor sex bofasta i Keinovuopio. Makarna Kent och Turid Lundblad är visserligen inte skrivna i byn, men räknar sig ändå som Keinovuopiobor.

- Förra året bodde vi här i stugan i 360 dagar, säger Kent Lundblad som kommer från norska Tromsö, 18 mil bort.

De bjuder på kaffe och elden sprakar i kaminen. Visserligen är det mitt på dagen, men det börjar redan skymma.

- Jag har inga som helst problem med mörkret och jag blir inte tröttare på vintern. Jag är ute och pysslar med allt möjligt i alla fall. Och snart börjar jag fiska. Det finns ju pannlampor!, säger Kent Lundblad.

Men för Turid Lundblad är det tvärt om. Hon har det jättekämpigt.

- Jag är så trött!, säger hon med en suck. Men trots det har jag svårt att somna om på kvällarna. Ibland sover jag på dagarna, i går blev jag väckt vid halv två.

Både norskan, finskan och samiskan har ett speciellt ord för den tid på året när solen aldrig visar sig. På norska kallas den för mörkertia, på finska för kanos och på nordsamiska för skaabma.

Martin Mannela, barnfödd i Keinovuopio, känner givetvis till detta.

Han är som så många andra gränsbor fyrspråkig.

- Men inte går jag omkring och tänker på att solen är borta. Det bara är så. Det har alltid varit mörkt på vintrarna här och ljust på somrarna. Jag sover lika gott hela året för det.

I dag skulle Martin Manella egentligen ha varit i skogen och huggit ved. Mörkret hindrar honom inte från att arbeta ute - det finns lyse på snöskotern och pannlampor, säger han och ler åt våra tvivlande blickar.

I Karesuando är skolan snart slut för dagen. Klockan är strax efter två och det är becksvart ute. Ändå ser skolbarnen lite ställda ut när de får frågan hur det är att leva utan solen i flera veckor.

- Jag har inte ens tänkt på det, säger Rebecka Isakson Tuoremaa som går i sexan.

Hon får medhåll av kompisarna Ronja Töyrä och Johanna Eliasson.

Vintermörkret sätter inte stopp för dem.

- Vi brukar vara ute och promenera i mörkret, det är mer spännande, säger tjejerna och fnissar.

Deras lärare Kerstin Simma ler mot flickorna och säger:

- Vi tänker inte på att det är mörkt. Vi har ju snön, stjärnorna, månen och norrskenet. Det är inte mörkt på det sättet som jag tror att många människor tänker och tror.

- Men visst saknar vi solen. När den väl kommer tillbaka blir vi jätteglada. Då brukar vi ha solfest här på skolan och klä oss i sommarkläder, dricka apelsinjuice och skriva soldikter, säger Kerstin Simma.

Lärarkollegan Anita Kitok är däremot inte lika opåverkad av polarnatten.

- Jag vänjer mig aldrig utan tappar dygnsrytmen helt. På morgonen är jag så trött att jag knappt orkar ta mig upp. Min biologiska klocka sätts helt ur spel, säger hon.

Och det är just precis det som händer i kroppen när den får lite ljus, berättar Rikard Küller, professor i miljöpsykologi på Lunds tekniska universitet. Han har forskat i mer än 25 år på hur ljuset påverkar människan.

- Vi människor är daglevande och styrs av den biologiska klockan. Dygnsrytmen är genetiskt förankrad, säger han.

Det är hormonerna som styr. På natten bildas melatonin som gör oss slöare. På morgonen blockeras melatoninet och istället aktiveras andra mer uppiggande hormon som kortisol och adrenalin.

Om man inte får tillräckligt med ljus under dagen förskjuts den biologiska klockan med en halvtimme per dygn.

- Man får helt enkelt jetlag - och svårt för att sova på kvällen.

Samtidigt blir man trött och hängig och orkar kanske inte träffa andra människor, säger Rikard Küler och fortsätter:

- I Sverige känner sig halva befolkningen påverkad av den mörka årstiden. Och två, tre procent får årstidsrelaterade depressioner.

För att må bättre gäller det att genast på morgonen utsätta sig för mycket ljus. Man ska tända så många lampor man kan. Då sätter kroppen i gång med att producera de uppiggande hormonerna.

För de som är pigga på morgonen men trötta på kvällen gäller rådet att se till att ha ljust omkring sig på eftermiddagen och kvällen.

- Gör man så justeras den biologiska klockan automatiskt, säger Rikard Küller.

Tipsa via e-post
(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

cykelolyckor_500
På bara tre år ökade antalet olyckor med 56,5 procent.

Gropar och grus. Antalet cyklister som omkommer eller skadas ökar. 29  14 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

dawatashi_244119
Foto:TT

”Kom från ingenstans.” Den lokale bergsguiden Dawa Tashi, 22, överlevde lavinen på Mount Everest.

Dödlig lavin. Minst 13 personer dog i lavin på Mount Everest. 1  0 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

Svenske äventyraren Oskar Kihlborg. ”Man försöker skynda sig igenom det.”

everest_144102
Foto:TT
dykare_500255
Foto:Lee Jin-Man/AP/TT

500 dykare söker efter offer för färjekatastrofen. 273 personer saknas.

Färjans kapten har gripits. Utreds för att ha övergett skeppet. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Sms gav hopp. Pappa säger sig ha fått sms från barn på färjan. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

Passagerarfärja med 470 ombord sjönk. Stor räddningsinsats. 4  0 tweets  3 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:

Därför är stallet så mycket bättre. Överlägsenhet i inledningen av formel 1-säsongen var en gåta. 47  6 tweets  40 rekommendationer  1 rekommendationer

rosberg-244
Foto:AFP
Annons:
Annons: