Chatt med skolverkets generaldirektör

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström chattade med DN:s läsare.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström chattade med DN:s läsare.

moderator: Välkomna! Chatten kan börja.

Lärare: Hur ska det bli vidare med lärarlegitimationen? Har ni insett nu hur komplicerat det är och hur fel det blir att bedöma behörigheten i efterhand? De lärare sim har lång yrkesverksamhet måste få valideras på något sätt. Nya lärare har inte bättre behörighet bara för att de har rätt kurs. Ingen vinner på att man har ett leg som ingen bryr sig om. Det kostar pengar och är inte adekvat bedömt! Gör om- gör rätt!!
Anna Ekström:

Annons:

Hej, du har alldeles rätt i att det är komplicerat att bedöma behörigheten för varje lärare. Det är regeringen som har bestämt att det ska göras, och vi lägger ner stor möda på att det ska bli rätt bedömt. Det är viktigt att lärarleg-reformen kompletteras med bra kompetensutveckling!


Anna: Vad kan man dra för slutsatser av att finska skolan har så mycket bättre resultat än den svenska? Borde vi inte dra lärdom av deras erfarenheter?
Anna Ekström: Hej Anna, vi har mycket likheter men också en del skillnader. I Finland har lärarutbildningen väldigt många sökande och läraryrket hög status. Man arbetar mycket med kontinuerlig utveckling av undervisningen, t.ex. via feedback. Jag tycker att vi i Sverige bör satsa på läraryrket, så att lärarna får så goda möjligheter att utveckla sin undervisning som möjligt!

Pluggis: Hej På skola som mina barn går på tycker man inte att läxor är bra. De jobbar istället med mål. Har barnet nått målet = ingen läxa. Jag ser flera många brister med detta resonemang, vilket är din uppfattning när det gäller en läxfri skola?
Anna Ekström:

Jag tycker att läxor som ger barnen chans att öva på sådant de redan lärt sig i skolan och läxor som ger barnen en chans att förstå mer kan vara bra, men läxor som är i stället för undervisning ofta inte är bra. Läxor ska alltid ha en pedagogisk funktion.
/Anna

Kulan: Varför köper man allt nytt med hull och hår? Finns det någon forskning som visar att PBL och BFL förbättrat resultaten? Resultaten i en internationell jämförelse var ju bättre med "föråldrad" pedagogik!!!!
Anna Ekström: Hej, PBL som DNs artikel handlar om finns inte föreskrivet i något styrdokument. BFL, bedömning för lärande, anses om det sker på rätt sätt ge väldigt goda resultat i t.ex. Hatties stora genomgång. Det finns inte en enda mirakelmetod, en skicklig lärare kan använda flera metoder för olika situtaioner.
Anna

Lasse: Skolverket borde projektanställa en armada av lärare som får i uppgift att utveckla och exemplifiera tolkningar av kunskapskrav i samtliga kurser samt sprida kunskap om bedömning till lärare och elever – om alla elever (och lärare) ska ha samma chans. Ser framför mig väldigt olika sätt att bedöma elever i olika kurser, på olika skolor, i olika delar av landet.
Anna Ekström: Hej Lasse, vi arbetar hårt med bedömning, och mycket av arbetet görs av erfarna lärare. Det finns idag mer bedömningsmaterial än någonsin förr på Skovlerkets hemsida. Viktigt också att lärare och rektorer får utrymme att använda stödet, något som kommunen eller friskolan måste se till!
/Anna

Josefin A: Hej, jag undrar vilken utbildningsbakgrund/särskilda kompetenser Skolverket efterfrågar om man är intresserad av att jobba med skolutveckling? Och specifikt med ett hälsofrämjande perspektiv i förhållande till barn och unga. En ganska bred fråga men skulle uppskatta svar.
Anna Ekström: Hej Josefin, jag tror att det behövs många olika kompetenser för ett bra arbete med skolutveckling. Skolbibliotek och elevhälsa behövs också för att eleverna ska lära sig mycket, utvecklas som människor och nå målen!
Anna

Eva-Lena: Vad skulle du se som den absolut viktigaste ändringen för att vända trenden i motsatt riktning vad gäller elevernas resultat / lärarnas status/ enhetlig skola? Tror du att det är möjligt att skolan återgår till att bli statlig (istället för kommunal)?
Anna Ekström: Hej Eva-Lena, absolut viktigast är hög kvalitet i undervisningen. Lärare har ett svårt och viktigt yrke, och att de har möjlighet att planera, genomföra och utvärdera undervisningen så att eleverna får chansen att lära sig så mycket som möjligt och nå målen är helt avgörande. Precis så lätt och så svårt är det!
/Anna

Peo: Vad händer med dom estetiska ämnena ? Kommer det att minska dess betydelse ytterligare framöver, det känns svårt att vara musiklärare i förorten. Ämnet kommer ALLTID sist i prioriteringen
Anna Ekström:

Hej Peo, de estetiska ämnena är viktiga, och i många länder där skolresultaten förbättras satsar man på dem. Ett ämne som finns i läroplanen ska inte prioriteras bort!
/Anna

sofia: Våra barns utbildning är i stor fara när intagningspoäng om 0,1 är tillräckligt för att komma in på lärarutbildning. Det finns inte en möjlighet att de utexaminerade lärarna håller samma kvalitet som tidigare. Vad görs för att öka statusen för läraryrket? Hur kommer det sig att svenska lärarlöner är så mycket lägre i förhållande till t ex Tyskland och Danmark?
Anna Ekström: Hej Sofia, antalet sökande har gått ner till lärarutbildningarna under flera år. Det är viktigt att lärautbildningen lockar många studenter; läraryrket är ju samhällets viktigaste yrke! De allra flesta som kommer in har förstås högre poäng på högskoleprovet, och för att få lärarlegitimation ska studenten klara utbildningen och göra ett introduktionsår. Lönerna bestäms av arbetsgivarna, men just nu lanseras en karriärreform med karriärtjänster för lärare som ska ge högre löner. Lärare förtjänar samhällets stöd för sitt viktiga arbete.
/Anna

Eva: Tydligare riktlimjer behövs vad gäller betygsättning. Redan nu börjar en glidning att äga rum. Alla kunskapskrav kan inte behöva uppfyllas, enligt en del lärare. Andra att menar att de elever som "drabbats" av de nya betygen ska inte straffas dubbelt och snäll bedömning görs. Synpunkter/kommentarer?
Anna Ekström: Hej Eva, att bedöma är en kärnuppgift för en lärare. Det behövs stöd från Skolverket (och det finns redan mer stödmaterial för den nya betygsskalan än vad vi någonsin haft, t.ex. om hur kunskapskraven ska uppfyllas. Men til syvende og sidst är det lärarna som ska göra den svåra bedömningen. Jag tror det behövs mycket stöd också från huvudmännen (kommuner och friskolor) så att lärarna har möjlighet att tillsammans utveckla bra bedömningar. Vi jobbar hårt för ännu mer stöd samtidigt så att likvärdigheten blir uppfylld!
/Anna

nätverk: Jag arbetar en gång i månaden tillsammans med ämneskollegor i ett ämnesnätverk.Vi delar erfarenheter, tolkar och och försöker finna arbetssätt kring den nya läroplanen, kursplanen och betygssystemet Ofta står vi inför frågor där vi behöver tolkningshjälp. När vår nätverksledare då vänder sig till skolverket blir svaret att ingen hjälp står att få utan att de nya styrdokumenten skall lösas och tolkas lokalt. Kommentar tack!
Anna Ekström: Hej, styrdokumenten ska gälla lika i hela Sverige. Men det är alltid lokalt som ansvaret finns att du uppfylls. På Skolverket kan vi inte svara på hur t.ex. enskilda elevarbeten ska bedömas. Mycket hjälp finns också på vår hemsida. Jag hoppas vi ska kunna ge stöd så att ni kan fortsätta ert utvecklingsarbete!
/Anna

Anders: Hej, Tycker det verkligen är bedrövligt att allt som har med skolan idag har så dåligt ryckte - det är fel på allt, elever, studieresultat, lärare, lärarutbildning. Visst finns det massor att förbättra men så här uselt tror jag inte att det är. Tycker det är viktigt att alla som har med skolan att göra lyfter fram de fina egenskaperna, då får vi en positiv spiral som i sig kan bidra till att lyfta verksamheten. Kan inte skolverket gå i bräschen??!! Tror att det vore trovärdigt dessutom. /Anders
Anna Ekström: Hej Anders, du har rätt i att det finns mycket bra som händer i skolan. I t.ex. engelska och samhällskunskap når våra svenska elever toppresultat internationellt. Jämfört med andra länder trivs svenska elever bra i skolan, och flertalet föräldrar och elever är nöjda med sina skolor och lärare. Samtidigt ser vi sjunkande resultat i viktiga ämnen, t.ex. läsning, och det är viktigt att ändra det. Vi på Skolverket bidrar gärna till en skola med självförtroende!

Glesbygd: Har man några konkreta planer på eller försöksverksamhet med kompletterande distansundervisning via internet, såsom redan förekommer på universiteten? På detta sätt kan en mycket bra och pedagogiskt specialistlärare via internet nå ut och kommunicera med en större mängd elever på stora avstånd. Man skulle då även kunna införliva bättre, mer pedagogiska, tekniska illustrationer än vad som vanligtvis förekommer vid traditionell katederundervisning.
Anna Ekström:

Hej, jag tror att det snart kommer en proposition från regeringen om distansundervisning. Vi får se vad den innehåller!
/Anna

Stefan Lukasson: Det finns länder där skolan enl internationella studier ger bra resultat, däribland Finland. Varför kan den svenska skolan inte ta lärdom av något som fungerar, varför inte ändra skokan överlag i en riktning som fungerar istället för att göra små felaktiga val gång efter gång.
Anna Ekström: Hej Stefan, i Norden har vi en lång historia av att lära av varandra. I Finland har man inte gjort stora förändringar utan snarare många små, och det ger oss goda möjligheter att lära av dem. T.ex. arbetar man i Finland mycket med en kontinuerlig utveckling av lärarnas undervisning via feedback. Helt i linje med forskningen om vad som ger goda resultat!
/Anna

Katarina: "Lugn och ro främjar inlärningen". Men många föräldrar o elever vet att den psykosociala miljön även i kommunala skolor är katastrofal m dagliga kränkningar. Anmälan t Skolverket /BEO leder bara till ökade repressalier från lärare och rektor mot anmälande förälder o elev - inte till ngn förändring. För det mesta måste man då byta skola, svårt i liten kommun. VAD och HUR tänker Skolverket att en verklig förändring ska ske? Barn är väldigt sårbara - hur ska de hävda sig mot kränkande personal?
Anna Ekström: Hej Katarina, du tar upp en väldigt viktig fråga. Det är huvudmannen (kommun eller friskola) som ansvarar för kvalitet och måluppfyllelse i den svenska skolan. Om en kontakt med läraren och rektorn inte hjälper, kan man vända sig till huvudmannen och till Skolinspektionen eller BEO. Skolverket ger stöd i form av t.ex. allmänna råd och statsbidrag.
/Anna

Thomas: Hej, Jag är utexaminerad lärare sedan januari 2012 och har sökt sen dess, utan att lyckas, introduktionsårsplats. När jag påbörjade mina studier fanns inte krav om introduktionsår för nyutexaminerade lärare- kravet ställts sedan första juli 2011. Jag har höga studieskulder och är rädd att min lärarexamen helt plötsligt blir ”värdelös”. Lex retro non agit!
Anna Ekström: Hej Thomas, det är skolorna som själva bestämmer vilka de ska anställa, precis som på övriga arbetsmarknaden. Jag förstår ditt problem och hoppas verkligen att Sveriges skolor ska anställa nyexade lärare på introduktionsår; det är så viktigt för Sveriges framtid och för skolornas möjligheter att ha lärare i framtiden!
/Anna

Maria: Jag upplever att nationella proven i svenska för treor i år var lättare än förra året. Har man sänkt nivån för att få bättre resultat?
Anna Ekström: Hej Maria, nationella prov ska pröva elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven på liknande sätt år från år. Vi sänker inte nivån, och vi utvärderar att det inte uppfattas så av lärarna.
Anna

Nissa: I dagens skolan har de svagaste barnen ett ganska bra stöd (med all rätt!). Men särbegåvade barn (alltså högt begåvade) får ytterst sällan det stöd de behöver för att utvecklas. Att ha högt IQ innebär inte att man är självgående, bara att man lär sig snabbt och därmed upplever repetitioner som dödligt tråkigt och leder lätt till att barnet blir skolvägrare. Hur ska man få skolan att sätta in resurser även för dessa barn? Helst innan det gått för långt.
Anna Ekström:

Hej Nissa, alla barn ska ha stöd så att de får chansen inte bara att nå godkänt utan också så att de når sin fulla potential. Det gäller alla barn, också de som går fortare fram i sin kunskapsutveckling.
/Anna

Malek M: Hej Anna, Hur ser du på de sjunkade resultaten i Matematik? Vad kan vi göra för att förbättra attityderna som många elever och föräldrar har kring ämnet? Den överlägset vanligaste frågan man stöter på är "Varför ska vi kunna det här?" något som sker mer sällan kring andra ämnen. Kunskapen har inte ett egenvärde längre och matematikämnet ses ur en cost-benefit-analys.
Anna Ekström: Hej Malek, de sjunkande resultaten i matematik är allvarliga. Kunskaper i matematik behövs i många ämnen. Just nu genomför vi en stor satsning som bygger på internationell forskning och på att utveckla matematiklärarnas undervisning.
/Anna

Anna Ekström: Kära nån, jag har bara svarat på en bråkdel av alla kloka frågor. Tack för bra frågor och bra feedback!
/Anna Ekström


moderator: Vi avslutar nu chatten. Tack till alla som medverkat.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

stubb
Foto:Thierry Charlier/AFP Finlands statsminister Alexander Stubb.

 Statsminister Stubb: Grannar beter sig inte så här mot varandra. 48  19 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ukraina pressat av ”rysk” pansar. ”Angrepp mot hela Europa.” 24  0 tweets  24 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vladimir Putin: Säkrast att inte bråka med oss. 222  26 tweets  196 rekommendationer  0 rekommendationer

Den svenska valrörelsen bedrivs parallellt med en väpnad konflikt i vårt närområde. Reinfeldt och Löfven borde lägga partiintresset åt sidan.  Läs mer. 61  10 tweets  51 rekommendationer  0 rekommendationer

 Fijiansk enhet är bortförd. En grupp filippinier har skjutit sig fri men en annan belägras. 4  1 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

golan
Foto:AFP
Annons:

Gästspelning i Malmö höll på att bli en mycket kostsam historia.  Läs mer.

Annons:
ledarna
Foto:Yves Herman/Reuters Donald Tusk, Herman Van Rompuy och Federica Mogherini.

 Tusk och Mogherini. EU:s nya rådsordförande respektive utrikeschef. 74  9 tweets  65 rekommendationer  0 rekommendationer

 Sex personer förgiftade. Kan ge upphov till ett livshotande tillstånd. 80  7 tweets  73 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: