Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Chefer missnöjda med polisreform

Polisens stora omorganisation har hittills inte lett till utlovade förbättringar. Färre poliser jobbar i yttre tjänst och bara 5 av 90 lokalpolischefer säger att de fått förstärkta resurser, visar en ny rapport som DN tagit del av.

För att rädda reformen föreslår en intern utredning nu en rad åtgärder.

På onsdag väntas polisen offentliggöra rapporten ”Har vi kommit närmare medborgarna?”. DN kan i förväg berätta att resultatet är nedslående för de politiska ambitionerna om större polisiära muskler i lokalsamhället.

”Den operativa resursförstärkningen till lokalpolisområdena, som är helt nödvändig för att klara det utökade uppdraget, har i mycket begränsad omfattning realiserats under 2015”, skriver polismästare Johan Dixelius, som efter ett år utvärderat polisreformen.

– Det totala antalet poliser i landet som jobbar med ingripandeverksamhet och brottsförebyggande har inte ökat utan minskat. Det var inte avsikten, konstaterar han.

Foto: Hannes HolmströmFoto: Hannes Holmström

Följden blir, enligt Johan Dixelius, att det sistnämnda riskerar att få stryka på foten.

– En av grundtankarna bakom reformen var att utveckla det brottsförebyggande arbetet, men om chefer tvingas välja är ingripandeverksamheten förstås det som prioriteras. Detta är något man nu måste ta på allvar, fortsätter Johan Dixelius och rekommenderar rikspolischefen att omgående ta itu med problemen.

Rapporten bygger bland annat på intervjuer med landets 90 lokalpolisområdeschefer. Fler än hälften av dessa, 48 stycken, svarar att den tillgängliga operativa resursen utvecklades negativt under 2015. 37 chefer uppger att läget var oförändrat och bara fem stycken säger att de fått mer personal. Av de sistnämnda arbetar fyra i Region Syd och en i Region Öst.

– Alla vill förstås ha bättre resurser. I annat fall blir det svårt att klara det som är fundamentet i polisreformen, det vill säga en förbättrad lokal förmåga, kommenterar Johan Dixelius.

Uppgifter ur polisens it-system bekräftar polischefernas beskrivningar. Från januari 2015, då den nya polisorganisationen trädde i kraft, till december samma år minskade antalet poliser i yttre tjänst med 78 stycken. Och under första halvåret i fjol föll antalet arbetstimmar inom den här delen av polisverksamheten med drygt 100 000 jämfört med motsvarande period 2014.

• Läs mer: ”Det kommer ta två år innan allt fungerar”

En ljusning är däremot att antalet brottsutredare inom lokalpolisområdena ökade med 151, tjänster som flyttats från polisområdesnivån.

Såväl polisledningen som regeringen har förklarat att målet är att ”trycka ut resurser” till den synliga delen av polisarbetet och öka närvaron i människors vardag. Utlovade åtgärder har varit dels att få skrivbordspoliser att klä på sig uniformen, dels att låta civilanställda ta över administrativa polissysslor. I vilken mån detta verkligen skett ger Johan Dixelius rapport inga svar på.

– Det är frågor som ledningen bör svara på, säger han.

Rapporten är den andra på kort tid som vittnar om att förändringsarbetet inom polisen går trögt. Nyligen lät ledningen, med hjälp av Demoskop, göra en enkätundersökning bland samtliga yrkeskategorier. Bara 14 procent av drygt 4.300 anställda svarade att reformen bidragit hittills bidragit till att polisen kommit närmare medborgarna. Bland poliser i yttre tjänst var siffran 6 procent.

Foto: Beatrice LundborgMats Löfving. Foto: Beatrice Lundborg

Trots detta hävdar Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef, att han inte är orolig.

– Det är inte alls illa ställt. Vi gör ju den här reformen i flera steg och det har gått i ungefär den takt som vi tror att det här ska kunna ske på ett realistiskt sätt, säger han till DN.

Minskningen i personalstyrkan försäkrar han är tillfällig.

– Tänker man på att vi har förstärkt gränsen i Region Syd med 125 man och att fler poliser än tidigare har slutat, ja då är det i alla fall två förklaringar.

Under intervjun lovar Mats Löfving att lokalpolisen under året verkligen ska få ordentliga förstärkningar.

– Även om alla så klart inte gillar det så måste vi, tycker vi, ha lite bättre tålamod. Men vid utgången av 2016 ska jag kunna sitta här ganska självsäker och säga ”vad var det jag sa?”

Foto:

Fakta. Den nya ­organisationen

Den 1 januari 2015 slogs Rikspolisstyrelsen ihop med 21 länspolismyndigheter och Nationellt forensiskt centrum.

Förutom att effektivisera ekonomi, it-funktioner och administration var syftet att skapa en mer enhetlig och flexibel organisation.

Ledorden har sedan starten varit ”närmare medborgarna” och målsättningen är att minst 50 procent av resurserna ska överföras till lokalpolisområdena.

Utredarens förslag:

  1. Nationell kompetensutvecklingsplan.
  2. Coachande stödteam till lokalpolisområdescheferna.
  3. ”Direktlina” mellan rikspolischefen och lokalpolisområdescheferna.
  4. Detaljerade mätningar av medborgarnas upplevda trygghet.
Fördjupning. Polisens omorganisation