Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dan Eliasson: Hundratals nyanställda ska lösa polisens kris

02:07. Antalet civila brottsutredare ska öka med ytterligare 600 och poliser på fältet ska få bättre stöd uppifrån. Rikspolischef Dan Eliasson avslöjar hur utredningarna ska snabbas på.

600 nya civilanställda brottsutredare, bättre arbetsförhållanden för poliser och en fredsinvit till Polisförbundet. Dessutom ska missarna i omorganisationen rättas till.

Det är rikspolischef Dan Eliassons löften för att vända de negativa resultaten och komma till rätta med krisen hos polisen.

Rikspolischef Dan Eliasson och hans ställföreträdande, Mats Löfving, har precis återkommit till Stockholm efter ett långmöte i Uppsala med landets sju regionpolischefer.

– Vi har träffats i ledningsgruppen under två dagar för att stämma av våra intryck. Och slutsatsen är att läget är allvarligt, inleder Dan Eliasson.

Vad är allvarligast?

– Tre faktorer: de vikande utredningsresultaten, den operativa förmågan som har brister samt arbetsmiljön och förutsättningarna för våra anställda.

Och om du tänker på brottsoffren?

– De drabbas ju indirekt genom de här tillkortakommandena.

Vad är det viktigaste du och dina chefer kom fram till?

– Den första av fyra punkter är att vi ökar takten i rekryteringarna. Under 2017 anställer vi ytterligare 600 civilanställda utöver de 700 som vi anställer under innevarande år. Sedan dimensionerar vi intagningen till polishögskolan så att vi blir 1500 poliser fler netto fram till 2020.

Vad ska de 600 civilanställda göra?

– Företrädesvis hjälpa till i utredningsverksamheten. Vi har en prioriteringsordning och den kan Mats Löfving redogöra för, säger Dan Eliasson och vänder sig till sin chefskollega.

– Vi har en plan för hur vi ska se de första generella tendenserna på att resultaten kommer att vika uppåt nu under hösten. Mest tydligt ska detta visa sig för brott i nära relationer, våldtäkter och sexualbrott mot barn. Vid samma tid nästa år kommer vi se att resultatet har vänt tydligt. Det är den ambition som finns, säger Mats Löfving.

Foto: Marc FemeniaAndra delen i polisledningens åtgärdspaket är, som DN berättade tidigare i veckan, att riva upp ineffektiva strukturer som skapades i och med omorganisationen 2015. Flera regionpolischefer har internt kritiserat den centraliserade ordning som innebär att de själva inte styr över de IT-experter, ekonomer, jurister och kommunikatörer som sitter i samma hus. Istället måste alla beslut numera ta omvägen om Stockholm.

– Nu har det gått mer än ett och ett halvt år och vi konstaterar att det behöver göras vissa saker som gör det lättare för de poliser som jobbar längst fram, kommenterar Dan Eliasson.

Vad betyder det konkret?

– Det kan handla om utrustning, utbildningar, rekryteringar, stöd i kommunikation och juridik. Det nationella stödet går inte tillräckligt snabbt och det skapar en frustration när man är i en svår arbetsmiljö och vi måste se om vi kan snabba upp de här stödprocesserna.

Som DN berättade i veckan har Dan Eliasson riktat intern kritik mot att Alliansregeringen gav den externa Genomförandekommittén, under ledning av kammarrättspresident Thomas Rolén, makt över hela polisens omorganisation. Men Eliasson vill inte utveckla sin kritik.

– Det är klart att huvudarkitekten bakom reformen har ett ansvar. Men nu är det jag och vi övriga i ledningen som äger frågan och eventuella tillkortakommanden kan vi justera, svarar han.

Vi måste leverera bättre utredningsresultat, vi är medvetna om det och att vi måste se till att vi kommer närmare medborgarna.

En tredje del i åtgärdsplanen är att polisen ska fortsätta den kvalitativa uppryckning av utredningsverksamheten som inleddes i våras med bland annat bättre dokumentation på brottsplatser.

– Och den fjärde punkten är att vi måste komma till en annan nivå i vårt samarbete med arbetstagarorganisationerna, fortsätter Eliasson.

Fred med facket?

– Fred betyder att det varit något annat innan. Så upplever jag inte situationen. Men relationen har inte varit tillräckligt bra.

Utspelet i denna del kommer efter fortsatta avhopp inom poliskåren. Polisförbundet har också kritiserat att polisen, under Eliassons ledning, kört över medlemmar genom att kommendera personal till platser långt från hemorten. Samma sak gäller det faktum att nyanställda i många fall har fått högre löner än de som tjänstgjort i flera år.

– Vi vill gärna försöka få tillstånd ett nytt samverkansavtal. Och här vill jag sträcka ut handen, fortsätter Eliasson.

Inrikesminister Anders Ygeman har gett dig och övriga ledningen fyra månader för att vända den negativa utvecklingen när det gäller bland annat polisens förmåga att lösa brott. Klarar ni det?

– Vi måste leverera bättre utredningsresultat, vi är medvetna om det och att vi måste se till att vi kommer närmare medborgarna.

Vad händer annars?

– Då är det mycket enkelt: det ska bli bra till slut. Och är det inte bra, så är det inte slut. Då får vi vidta ytterligare åtgärder.

Har du någon gång tvivlat på din förmåga att leda svensk polis?

– Nej.

Hur uppfattar du det förtroende som poliser i allmänhet har för dig?

– Jag vet att förtroendet för mig och för många andra i ledningen är naggat i kanten just nu och att det är svårt, både med arbetssituationen och synen på hur vi i ledningen och jag har agerat. Men vi försöker vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra förutsättningarna för våra poliser.

Vilken är den viktigaste förklaringen till att färre brott klarades upp 2015?

– Ja du … Hur många timmar har inte vi ägnat åt att det där, suckar Dan Eliasson och beklagar uppföljningssystemens brister.

– Det är uppenbart att vi inte riktigt lyckas förmedla statistik som gör att det går att föra ett bra samtal om det.

Rikspolischefens egna funderingar lyder så här:

– Det finns de som på pekar på att vi blivit färre sakta men säkert de senaste åren och att en stor generationsväxling gjort att vi har tappat kompetens. Annat är att brottsligheten ändrat karaktär och gått ut på nätet där det är svårt att hitta gärningsmännen. Sen har vi det här som ni har pekat på, det vill säga i hur stor utsträckning migrationen och terrorhotet har påverkat oss. Vi har kanske lite olika bilder där, men att det har någon påverkan … så är det nog i alla fall.

– Sen är det tveklöst så att vi gör en stor omorganisation där vi går från en miljö som vi har jobbat i och slår sönder enheter och bygger nya. Och den transitionen, ja, det vet alla att det påverkar arbetssituationen. Men att spalta upp det där i procent – jag tror inte att den övningen låter sig göras.

DN:s granskning har bland annat skildrat hur Skånepolisen, på grund av resursbrist, uppmanat brottsoffer att själva säkra bevis och leta spår. Vad tänker du när du läser om detta?

– Det är ju inte så vi vill ha det. Vi vill ju vara en polis som är nära medborgare och brottsoffer, som kan göra det vi alla vill, nämligen att göra skillnad i människors vardag.

På en skola i Kristianstad tvingades personalen själv omhänderta en knivbeväpnad man som tagit sig in bland eleverna och det dröjde två timmar innan polis kom på plats.

– Det belyser det faktum att vi är för få.

I många fall kommer polisen trots allt ut på plats, som när bilar sätts i brand och sten kastas mot räddningspersonal. Ändå grips få gärningsmän och problemen bara fortsätter.

– De som har varit i tjänst har gjort ett hårt arbete och jobbat under svåra omständigheter, säger Dan Eliasson och går i god för att kriminella krafter i fjorton utpekade förortsområden i framför allt storstäderna inom kort ska få det tuffare.

Samtidigt varnar han för att detta kan göra att förbättringarna uteblir på andra håll.

– Vi är fullt övertygade om att vi kommer att kunna göra skillnad i de här områdena före 2016 års utgång. Men när vi prioriterar dessa fjorton finns det risk att vi inte kan gå fram i samma takt i andra områden.

Foto i text: Marc Femenia

Bakgrund. Detta har hänt
  • DN har i en serie artiklar granskat vad som hänt sedan polisens omorganisation den 1 januari 2015.
  • I stället för ett effektivare och mer enhetligt polisarbete har följden blivit rekordlåga brottsuppklaringstal, skiftande service beroende på var i landet brottsoffer bor samt försämrade utryckningstider.
  • Inrikesminister Anders Ygeman har hänvisat till tillfälliga faktorer som gränskontroller, flyktingrelaterade insatser samt ett förhöjt terrorhot, men tillgänglig statistik ger inget stöd för att detta skulle vara huvudorsakerna.
  • Kritiker menar i stället att grundproblemet är att omorganisationen lett till att välfungerande utredningsgrupper och andra polisenheter slagits sönder.
  • DN kunde i onsdags berätta att rikspolischef Dan Eliasson riktat både intern och öppen kritik mot arkitekterna bakom polisens omorganisation och den dåvarande regeringen, som tillsatt gruppen.
  • Dagen därpå kritiserade förra justitieministern Beatrice Ask rikspolischefen och tyckte att Eliasson försökte skylla ifrån sig.
  • I dag bekräftar Dan Eliasson för DN att den tvådagarskonferens som just avslutats kommer att leda till förändringar av polisreformen.
DN granskar. Så tipsar du DN

  1. På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.
  2. Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.
  3. Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.