DN har den senaste tiden granskat demensvården i Sverige och rapporterat om hur 45.000 äldre dementa drogas med antipsykotiska läkemedel. Ofta ges de slentrianmässigt till oroliga äldre, med allvarliga biverkningar som följd.
- Men genom alternativ till medicinerna kan man vinna mycket, både ekonomiskt och medmänskligt, säger Jane Lindell Ljunggren, grundare till demensboendet Hattstugan i När.
Hon och kollegan Pia Lindell menar att man måste anpassa varje del av vården för dementa.
- Vårt boende kräver inga extra ekonomiska resurser. Ändå får vi möjlighet att ge mer tid åt varje person, vi kan minska medicineringen och öka livskvaliteten hos dem som bor här. Det gör vårt jobb roligare och mer effektivt.
Det är en dimmig men solig morgon på Gotland, och de åtta som bor på Hattstugan sitter i köket och äter morgongröt.
- Hans tallrik är helt tom så det måste vara gott, skrattar 81-åriga Klara Wasberg och tittar på bordsgrannen Sören Johansson.
Själv får hon hjälp att sätta papiljotter i håret och hon ser noga till att läggningsvätskan inte skvätter ner i kaffet. Alla som bor här har problem med minnet, och Sören skiner upp när personalen påminner honom om att han cyklat Vättern runt 27 gånger. Nu för tiden håller han i gång med motionscyklar.
De boende på Hattstugan har få mediciner jämfört med andra dementa. Det beror enligt personalen på att de aktivt arbetar med att ge de äldre uppmärksamhet och hitta stimulerande aktiviteter.
- Alla både handlar och lagar mat ihop. Varje person ska känna sig delaktig, säger Karolina Pettersson som varit med sedan starten för 14 år sedan.
Lars Adler är ansvarig läkare för Hattstugan och tycker att alla äldreboenden borde ta efter dem.
- På många ställen sätts lugnande mediciner in för lättvindigt. Det är ofta för att personalens situation är ohållbar, och inte för patientens skull, säger han.
Men personalen på Hattstugan vill prova allt innan man medicinerar.
- Här och nu är nyckelord. Den som får uppmärksamhet och bekräftelse får självkänsla i stället för ångest, och då försvinner också behovet av lugnande mediciner. Orsaken till oron är ofta enkel att åtgärda, säger Pia Lindell.
Men oro kan också komma av smärta som inte upptäcks om känslorna dövas med mediciner.
- De som drogas ned kan inte visa om de har ont, och det kan vara farligt. Doserna är dessutom beräknade för vuxna män och inte anpassade för äldre.
Flera av de boende på Hattstugan har tidigare tagit mediciner som Risperdal och Haldol, men efterhand har de plockats bort.
- Skillnaden är enorm. De är mycket gladare, mer verbala och faktiskt också lugnare. Nu orkar de finnas till, säger Jane Lindell Ljunggren.
Efter maten får Klara Wasberg hjälp att bjuda in väninnorna till sitt rum. I dag dricker de saft ur fina glas och pratar om hösten. Sådana stunder är daglig rutin, och personalen plockar fram leksaker från 30-talet, saker som kan framkalla gamla minnen. Personalen vet mycket om de boendes bakgrund och kan prata med dem utifrån varje persons specifika livserfarenhet och personlighet.
- Inga mediciner i hela världen kan ersätta engagerad personal. Så enkelt är det faktiskt, säger Jane Lindell Ljunggren.