Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dansk identitetskris i flyktingvågens spår

Danmark ser sig som ett humanistiskt land – men är numera ett land som många flyktingar undviker.

Regeringen annonserar i arabisk press för att skrämma bort asylsökande och hyllas för sina hårda tag av högerextrema Front National.

Volontärerna på Köpenhamns Hovedbangård skäms. De hjälper ­flyktingar till Malmö och hoppas att det ska bli annorlunda i framtiden.

Alla sa samma sak till familjen Assadi i Hamburg: fastna inte i Danmark. Man kan få asyl, men det är svårare att komma in i samhället. Danska politiker gillar inte flyktingar.

– Vi hade först tänkt ta tåget genom Danmark till Sverige, men ändrade oss. Några hjälparbetare i Hamburg hjälpte oss att få biljett på färjan mellan Rostock och Trelleborg, säger Khaled Assadi.

Han är en 26-årig palestinier från Yarmouk utanför Damaskus, det gamla flyktinglägret som numera är IS-kontrollerat och totalt sönder­bombat. Före kriget pluggade han systemvetenskap. Den senaste ­tiden har han slitit dygnets alla ­vakna timmar för att samla pengar till flykten.

– Jag har tvättat bilar, varit försäljare och jobbat som bartender. Mot slutet jobbade jag 20 timmar per dygn.

Nu sitter han utanför Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö tillsammans med sin mamma och pappa, 60-åriga Elham och 75-åriga Mahmoud. Flykten i alla led och med olika smugglare kostade 4 000 dollar per person.

Familjen Assadis rutt liknar den som många flyende syrier färdas just nu. Från Damaskus i galen bilfärd ­genom eldstrider till Turkiet. Båt från Izmir till Grekland. Buss till norra Grekland, vandring över gränsen till Makedonien. Tåg till Serbien, ny vandring över gränsen till Ungern.

– Där sprang vi i fyra timmar och gömde oss för polisen.

När tåget från Budapest kom fram till Wien log de för första gången mot varandra. Siktet var inställt på Sverige, dit Khaleds bror lyckats ta sig ett år tidigare.

– Vi ville inte få våra fingeravtryck tagna i Tyskland. Folk sa att det var mycket poliser i München, så det undvek vi. Vi åkte till Hamburg. Där sa alla: Åk inte till Danmark, säger Khaled Assadi.

Alla syriska flyktingar vi talar med i Malmö tycks överens: Danmark ter sig mindre välkomnande.

– Se bara på de danska annonserna, säger Moead Shakrah.

I förra veckan publicerade den danska regeringen annonser i tidningar i Libanon, där över en miljon flyktingar lever under svåra förhållanden och där många ­drömmer om Europa.

”Danmark har beslutat att strama åt reglerna gällande flyktingar på en rad områden”, står det i annonsen. ”Ersättningarna för nyanlända flyktingar kommer att sänkas med upp till 50 procent”.

Annonsen räknar upp en rad ­åtgärder som Danmark vidtar när det gäller flyktingar och asyl­sökande. Formuleringarna är kärvt korthuggna:

”Utländska medborgare kan endast få permanent uppehållstillstånd efter fem år, som tidigast. Före det riskerar de att få sina tillfälliga uppehållstillstånd återkallade.”

Om någon fortfarande undrade hur den danska regeringens budskap till flyktingar skulle tolkas så tydliggjorde regeringens stödparti Dansk Folkeparti det i förra veckan. ”STAY AWAY FROM DENMARK!”, skrev Martin Henriksen, partiets talesperson för integrationsfrågor, på Facebook.

 

En dag hade vi 1 500 flyktingar här. Av alla dem var det bara fyra eller fem familjer som ville stanna i Danmark. Det gör mig ledsen, som dansk.

 

Budskapet tycks gå fram.

Sedan i söndags förra veckan har minst 8 900 flyktingar tagit sig in i Danmark, uppskattar dansk polis. Av dem har 1 085 sökt asyl i Danmark. Resten tros ha fortsatt till Sverige, Norge eller Finland. Nästan alla flyktingfamiljer vill över bron, berättar 21-åriga Dana Zolof, en av de danska volontärerna på Köpenhamns hovedbangård.

– En dag hade vi 1 500 flyktingar här. Av alla dem var det bara fyra eller fem familjer som ville stanna i Danmark. Det gör mig ledsen, som dansk.

– Danmark har blivit ett transitland. Ett land som flyktingar undviker när de försöker hitta en trygg, stabil plats att slå sig ner på. ­Utvecklingen har pågått under lång tid och beror på den tuffare danska signalpolitiken som inleddes åren kring millennieskiftet, säger Mikael ­Ribbenvik, operativ chef på svenska Migrationsverket.

– Då började Danmark vrida sina olika system i mer restriktiv riktning.

I slutet av 90-talet låg Danmark och Sverige på ungefär samma nivå när det gäller asylsökande. Nu är skillnaden stor. Förra året hade ­Sverige 81 000 asylsökande – Danmark hade 14 700. De danska annonserna i arabisk press lär öka skillnaden ytterligare, tror Mikael Ribbenvik.

– Tänk dig själv om det blev krig i Sverige och du och din familj var tvungna att fly till USA. När ni ­sitter på båten så har ni gott om tid att ­fundera och snappa upp ­information. Så hör ni att villkoren och ­attityden skiljer sig markant ­mellan, säg, Florida och Minnesota. Självklart väljer ni den stat som ­verkar tryggast för er, säger Mikael ­Ribbenvik.

Den svenske migrationsverkschefen kallar Danmarks annonskampanj för osolidarisk.

– Att skrämma folk från sin gräns till ett annat land – det är inte i linje med tanken att EU ska ha en ­gemensam flyktingpolitik.

Kanske inte. Men det är helt i linje med den politik som de danska väljarna röstat fram. Högerpartiet Venstres ledare Lars Løkke Rasmussen blev statsminister i juni efter en valkampanj som utvecklade sig till en tävling om vem som ­lovade att minska invandringen mest.

I sin helgkrönika skriver tidningen Politikens kulturchef Rune Lykkeberg:

”Det är en ny form av varumärkes­arbete för nationen att framställa sig självt som ett stort svin för hela världen. Premissen är tydlig: Danmark ska vara ett paradis för dem som kommer in, och ett ­helvete för dem som kommer utan utbildning och pengar.”

Vi träffar kulturchefen i det hus som Politiken delar med Jyllands-Posten, bara några kvarter från Hovedbangården och de stora migrantströmmarna på väg mot Malmö. På Hovedbangården förbannar flyktingvolontärerna Venstres migrationsminister Inger Støjberg, som blivit en symbol för den hårdare ­politiken. ”Bitch!” väser någon ­mellan tänderna.

Att flyktingaktivister svär över en migrationsminister som står för tuffare tag är närmast en naturlag. Men de senaste veckorna har det visat sig att allt fler danskar känner sig obekväma med dagens signal­politik.

I söndags publicerade Berlingske Tidende en opinionsmätning där 56 procent av de tillfrågade ansåg att Danmark bör ta emot fler flyktingar. För bara ett år sedan var den andelen 26 procent.

Rune Lykkeberg skakar på huvudet. Han är förundrad över att så många danskar plötsligt verkar illa berörda.

– Det här är vad folk röstade på. Då kan man inte bara säga: dumma politiker!

Ändå tycks flyktingströmmarnas verklighet hösten 2015 slunga delar av det danska samhället in i en sorts identitetskris. Den danska självbilden handlar om ett land som står modell i resten av världen, ett land som håller frihetens, modernitetens och humanismens fana högt. Lego, sexliberalism, aborträtt, Christiania, öppenhet.

– Och nu sätter vi in annonser där budskapet är: kom till vårt land – and we’ll fuck you! säger Rune Lykkeberg.

Den danska anti-invandrings­kampanjen mitt i en humanitär kris har blivit en världsnyhet, med fylliga rapporter i BBC, Wall Street Journal och Al Jazeera. Pinsamt, tycker många danskar, särskilt som Danmark nu lanserar förra ­statsministern Helle ­Thorning-Schmidt (S) som kandidat till jobbet som FN:s flyktingkommissarie. Att det franska ­högerextrema partiet Front Nationals ledare ­Marine Le Pen ­häromdagen ­hyllade Danmarks hårda invandrings­politik verkar inte heller helt bekvämt för alla.

Identitetskrisen märks i det danska utrikesdepartementets twitterflöde de senaste dagarna: tweet ­efter tweet med fakta om Danmarks generositet när det gäller bistånd och flyktingmottagande. ”Under 2014 var Danmark EU:s femte största mottagare av asylsökande per capita.” ”Regeringen sänder ytterligare 250 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Syriens närområde.” ”Danmark är ett av endast fem länder i världen som möter FN:s mål om att ge minst 0,7 procent av BNP i bistånd.”

Budskapet är lika klart som i anti-invandringsannonserna – fast nu är det något annat som Danmark vill kommunicera: Vi är ett av världens mest humana länder. Vi är faktiskt det.

Bilderna av flyktingarna till fots längs danska motorvägar ändrade något. Först då blev det verkligt för många, att det handlar om verkliga människor i nöd.

Möjligen är en sann omsvängning av den danska debatten på väg, enligt kvällstidningen Ekstra-Bladets chefredaktör Paul Madsen.

– Bilderna av flyktingarna till fots längs danska motorvägar ändrade något. Först då blev det verkligt för många, att det handlar om verkliga människor i nöd, säger Poul Madsen som själv tycker att ”vi kan inte bara fegt skicka flyktingar vidare till Sverige”.

Författaren Mikael Jalving och Danmarks migrationsminister Inger Støjberg. Foto: Åsa Sjöström

Ekstra-Bladets chefredaktör är en av paneldeltagarna när SVT och ­Danmarks Radio samsänder en debatt om flyktingkrisen. Det är Danmark mot Sverige. Svenska debattörer säger till danskar att de är halvrasistiska nationalister utan empati, danska debattörer säger till svenskar att de är politiskt ­korrekta fegisar som inte vågar diskutera problem som invandringen för med sig​.

– Cyniskt, säger Sveriges Nordenminister Kristina Persson (S) om Danmarks annonskampanj.

Danmarks migrationsminister Inger Støjberg försvarar sig mot ­anklagelserna om hjärtlöshet.

– De flyktingar som har kommit till Danmark, har de fått mat? Har de fått vatten? Har de fått hjälp? Ja, det har de. Vi är ett öppet land. Men vi är också ett land som är stolt över våra traditioner och som tydligt slår fast: om man kommer till Danmark, då ska man bidra.

Ekstra-Bladets chefredaktör betraktar intresserat ministern. För första gången på flera år har de ­invandringskritiker som dominerat den danska debatten hamnat på ­defensiven. Några timmar tidigare har statsministern kallat till presskonferens och lovat att Danmark ska ta emot tusen kvotflyktingar.

Men om tonläget i den danska invandringsdebatten på allvar ska vända – det hänger på Socialdemokraterna, menar Poul Madsen. Danska S har de senaste åren gjort svenska sossar förtvivlade genom att haka på minska-invandrings­tåget.

– Men nu, i den här flyktingkrisen, har de varit knäpptysta. Var S placerar sig i detta, det kommer att vara avgörande för dansk debatt.

• • •

Mohammed Abdallah med sin ettåring Qais Abdallah. Foto: Åsa Sjöström

På Hovedbangården står 30-årige syriern Mohammed Abdallah med sin ettåring Qais Abdallah i famnen. Mohammed bryr sig inte särskilt mycket om var danska S placerar sig i flyktingdebatten. Familjen Abdallah tänker inte stanna i Danmark.

Inte heller Sverige är längre aktuellt. Efter två dygns köande utanför Migrationsverkets överbelastade mottagningsenhet i Malmö insåg Mohammed Abdallah att familjen skulle behöva vänta lång tid innan de fick sina uppehållstillstånd.

– Folk sa att det kunde dröja ett och ett halvt år. Vi har varit på flykt länge och behöver få fast mark ­under fötterna, för barnens skull. Så vi vänder tillbaka till Hamburg och söker asyl där.

Varför inte söka här, i Köpenhamn? Väntan på ett asylbeslut är kortare än i Sverige, runt fyra ­månader. Mohammed Abdallah skakar trött på huvudet.

– Alla säger att Danmark inte är något bra ställe.

Fakta. Danmark har ­kortare ­väntetider

Trots att många asylsökande undviker Danmark är landets villkor för asylsökande bland Europas bästa, även efter sommarens försämringar. Just nu är väntetiderna på ett beslut kortare än i både Sverige och Tyskland.

­Migrationsforskare betonar att de faktiska villkoren inte är allt – även vilken image landet har som mot­tagarland spelar roll. Där ­kommer politikerna in. Det påverkar ­strömmarna att svenska och tyska ­styrande talar om öppna hjärtan, medan Danmark sätter in kärvt formulerade annonser för att ­avskräcka asylsökande.

Här är några skillnader i villkor för asylsökande mellan Danmark och Sverige:

Permanent ­uppehållstillstånd. I Sverige får syrier och eritreaner som regel permanenta uppehållstillstånd – i Danmark ­handlar det om ­tillfälliga ­tillstånd som måste förnyas. Först efter fem år kan man få permanent ­uppehållstillstånd. Detta spelar stor roll för många flyktingar som vill känna fast mark under fötterna.

Väntetider. ­ I Danmark är väntetiden på ett asylbeslut runt fyra månader – i populära Sverige och Tyskland får man räkna med dubbelt så lång tid.

Pengar. ­Skillnaden är ganska liten. I Danmark får en ensam vuxen asylsökande med eget boende 2 015 kronor i månaden. I Sverige är ersättningen 2 130 kronor.

Anhöriga. I Danmark måste flyktingar som fått uppehållstillstånd vänta ett år innan de kan ansöka om familjeåterförening. I Sverige kan man ansöka direkt om att få hit sina ­familjemedlemmar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.