För första gången i historien bedöms terrorhotet mot Sverige vara förhöjt. Hotet är specifikt, men inte omedelbart, enligt Säkerhetspolisen. Experter är övertygade om att hoten kommer från islamistiska grupperingar.
– Vi vill inte sprida rädsla men allmänheten har rätt att få veta, säger Säpochefen Anders Danielsson.
Någon gång i mitten på september fattade Säkerhetspolisen beslut att höja hotnivån från 2 (lågt) till 3 (förhöjt) hot på en femgradig skala. Beslutet baserade sig enligt Säpochefen Anders Danielsson på ”Säkerhetspolisens egen förmåga att identifiera hot”.
– Det är ett specifikt hot vi talar om, det är inga spöken. Men det finns ingen anledning för allmänheten att oroa sig, säger Anders Danielsson som sedan beslutet fattades funderat oerhört mycket på hurvida Säkerhetspolisen skulle gå ut med informationen eller inte.
– Det finns en uppenbar risk att sprida rädsla och att det kommer att spekuleras vilt. Vi kom dock fram till att det för vår trovärdighets skull var viktigt att informera allmänheten om vår bedömning – och om att vi har full koll på läget, fortsätter Anders Danielsson.
Enligt John Daniels, chef för den militära underrättelsetjänsten, som ingår i Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), beror det skärpta läget på ”förändrade aktiviteter i vissa miljöer”.
– Ett antal individer som har kapacitet att genomföra terrorattacker mot Sverige och svenska miljöer har agerat på ett sätt som lett till beslutet. Det finns en internationell koppling, men hur den ser ut vill jag inte gå in på, säger han.
Magnus Norell, just nu tjänstledig forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, tror inte att det finns något konkret att hetsa upp sig för. Säkerhetspolisen har enligt honom bra kontroll på de individer som har kända kopplingar till utländska extremistgrupper.
Det kan räcka med att man noterar ökad kommunikation eller flera pengatransaktioner individerna emellan för att reagera. I kombination med att underättelsetjänster över hela västvärlden under de senaste veckorna höjt beredskapen är det inte särskilt förvånande att hotet bedöms som ”förhöjt”, menar han. Sverige ligger dessutom fortfarande på en låg hotbildnivå jämfört med resten av Europa.
– Sverige är en del av världen, konstaterar Norell.
Magnus Ranstorp, forskningschef vid Försvarshögskolan, är inte heller förvånad över beslutet:
– Men att gå ut med det offentligt är inget man gör lättvindligt. Allmänheten har rätt att få veta, och om det smäller finns det stora risker att det skapar polarisering i samhället. Det gäller att vara beredd på det.