Sedan 1995 har norska meteorologer namngett extrema stormar, något svenska meteorologer hittills låtit bli att göra. Men stormen ”Berits” syster, som drog in över södra Sverige i helgen och gjorde 80.000 hushåll strömlösa, fick nöja sig med att kallas för ”Lill-Berit”. Hon låg precis under gränsen för att få ett eget namn, säger man på Norges motsvarighet till SMHI.
”Gudrun” år 2005, och ”Per” år 2007, stormar som namngetts av den norska väderlekstjänsten Meteorologisk institutt, och namn som snabbt blev välkända också i Sverige. Sedan 1995 har den norska motsvarigheten till SMHI namngett extrema stormar som dragit in över landet, nu senast med stormen ”Berit”.
– Vi har en namnlista med norska namn för de allra värsta stormarna. 2010 döpte vi en storm till ”Ask”, namnet efter på listan var ”Berit”, och nästa blir ett mansnamn på bokstaven c. Listan är komplett, men hemlig. Det ska vara väldigt allvarligt för att vi ska varna om och namnge extrema väderförhållanden, vi gör det i genomsnitt en till två gånger per år. I Tyskland namnger man alla högtryck och lågtryck, säger John Smits, meteorolog på Meteorologisk institutt, till DN.se.
”Berit” blev ett känt namn också i Sverige när stormen drabbade de norra delarna av landet. Men när ”Berits” syster i helgen orsakade stora problem i södra Sverige fick hon inget eget namn, utan kallades enbart ”Berit junior” eller ”Lill-Berit” av de norska meteorologerna. Detta trots att SMHI utfärdat en klass 3-varning om mycket extremt väder, väder som kan innebära stor fara för allmänheten.
– Stormen fick inte något namn hos oss, för den var precis på gränsen för att kunna bli extrem i Norge. Den var väldigt stark, och det blev en del skador, men när vi skulle varna blev den inte värderad som tillräckligt extrem här. Jag döpte den själv till ”Lill-Berit”, men det är inget officiellt namn, säger John Smits.
SMHI kallar ”Lill-Berit” för första adventsstormen. Varför döper ni stormarna?
– Poängen är att vi vill sätta namn på en världssituation. Det är egentligen inte själva stormen som får ett namn, utan världssituationen. Man avskiljer en händelse från en annan, och det är lätt att referera till och minnas, säger John Smits.
Norska Meteorologisk institutt har löpande kontakt med SMHI, men enligt John Smits pressar man inte svenskarna att namnge stormarna.
– Nej, vi har inte föreslagit att SMHI ska namnge sina stormar. Det mest kända var väl att Sverige adopterade ”Gudrun” 2005. Man kanske kan tänka sig att SMHI skulle namnge en storm om den kom till Sverige först, men det är ofta vi i Norge som får stormarna först, säger han.