Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Därför känner du dig extra vimsig på morgonen

Foto: Alamy

”Var lade jag glasögonen nu igen?” Många upplever sig vara extra snurriga på morgonen, men känslan är bara delvis korrekt enligt hjärnforskare DN talat med.

– Jag skulle påstå att vi kan vara lika vimsiga klockan kvart i tre på eftermiddagen, säger Katarina Gospic, doktor i kognitiv neurovetenskap utbildad vid Karolinska institutet.

Hon säger att flera orsaker ligger bakom upplevelsen av vimsighet på morgonen. Sömnen kan exempelvis ha varit otillräcklig eller dålig, och en annan orsak kan vara för hög stress.

– Vi har också en viss dygnsrytm där solljuset spelar roll vilket innebär att morgonkänslan varierar med säsongerna så på vintern är vi generellt tröttare på morgonen. Rytmen kan liknas vid Skalmans mat- och sovklocka som påverkar allt från ämnesomsättning till hormonproduktion, och den kommer ur balans om solljuset är otillräckligt. Då blir vi ännu mer trögstartade, säger Katarina Gospic.

Vid tiden för ett normalt uppvaknande går mängden kortisol naturligt upp och drar igång systemet. Stresshormonet aktiverar en rad mottagare i kroppen och vi blir gradvis mer alerta.

– Vi har det så kallat retikulära aktiveringssystemet i som styr vår vakenhet- och sömncykel och som påverkas av stresshormon. Den delen i hjärnstammen producerar signalsubstanser som serotonin, dopamin, histamin och acetylkolin, och stimuleras också av olika intryck från omgivningen.

Hon beskriver systemet som mycket intrikat och gör en jämförelse med musik. Substanserna ska vara i balans som en samspelt orkester som harmoniskt kan framföra mängder av stycken, men i vissa partier kan något eller några instrument vara mer framträdande.

På samma sätt som att det inte bara är en trumpet som spelar i en symfoni är heller inte kortisol ensamt avgörande för vår vakenhet. Att förlägga saker eller känna att man inte riktigt har koll på läget kan förklaras av att hjärnan i princip fungerar som andra organ, den har en startsträcka.

– Det är en självupplevd seghet som består både av att kroppen inte reagerar som den ska och att man inte fattar vad som pågår. När man vaknar till har man inte riktigt hunnit sätta sig in i sammanhanget, säger hjärnforskaren Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet.

Han förklarar att hjärnan har särskilda mekanismer under sömnen och när man vaknar förändras de i olika faser. Hur dessa upplevs av den enskilde och andra varierar individuellt.

– Många försöker skydda sig genom att skapa rutiner för att klara sig stabilt, trots att omgivningen är föränderlig. Man försöker minimera antalet saker man måste komma ihåg, för omedelbart efter sömnen dröjer det en stund innan man är riktigt färdigväckt, säger Martin Ingvar.

Hjärnans funktion är en effekt av olika samverkande nätverk och när man just vaknat tar det en stund innan alla nätverk hunnit trimma sig mot omgivningen, säger han. Eventuella förändringar i några kemiska balanser spelar mindre roll.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.