På många skolor får elever bristfälligt stöd med sin dyslexi. Men det finns undantag. På Örsundsbroskolan utanför Enköping satsar man stenhårt på att hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter.
Bland Örsundsbroskolans cirka 450 elever finns det några med läs- och skrivsvårigheter i varje klass.
Mamma Jenny Prestberg, som själv har dyslexi, har dottern Amanda i 6:an och Madeleine i 4:an. Båda flickorna har läs- och skrivsvårigheter.
– Jag är så glad att skolan jobbar så aktivt eftersom jag vet vad det innebär att få kämpa själv. Mina tjejer får den hjälp som jag själv aldrig fick, säger hon.
Amanda, som blev lite av en ”försökskanin”, har glatt prövat olika metoder och hjälpmedel på skolan, medan lillasyster Madeleine mer fått ”skörda frukterna”:
– Läsning var kul så länge det var stora bokstäver. Men när vi i 3:an började läsa ”Pojken och tigern” så avskydde jag läsningen. Det var för liten text och för få bilder. Men att använda datorerna med alla våra specialprogram är det som varit allra bäst, säger Amanda.
I fjärde klass fick hon diagnosen dyslexi, men hon har sedan skolstarten fått bra stöd och extra träning av specialpedagoger. Hjälpmedel som avancerade rättstavningsprogram, matematik- och engelskprogram på skoldatorer har varit en självklarhet.
Och snart ska hon få en egen skoldator som hon kan använda även hemma med alla specialprogram.
Redan i förskoleklass testas alla barn på Örsundsbroskolan för att kontrollera språkutvecklingen. Lärarna får professionell hjälp för att direkt kunna sätta in rätt åtgärder för barn med olika typer av läs- och skrivsvårigheter.
Rektorn Thomas Tollsner anser att det är viktigt att inte utgå från att svårigheterna ”växer bort”.
– Här tar vi tag i det direkt även om barnen inte har en formell diagnos, säger han.