Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

De fikar efter skräp till sin kaffetunna

Evelina Ros och hennes mamma Maria startade en egen insamling av kaffekapslar.
Evelina Ros och hennes mamma Maria startade en egen insamling av kaffekapslar. Foto: Alexander Mahmoud

Cigarettaskan blir till kompost, och mjölkkorkarna till bord. I USA har det till och med tillverkats lekplatser av flippflopp-sandaler. Målet är att samla in och återvinna så mycket som möjligt.

Mycket av det vi slänger och sopsorterar förbränns, fast det skulle kunna återvinnas och bli nya produkter. Något som grundaren av företaget Terracycle insåg för flera år sedan i USA.

Företaget samlar in flera olika produkter, och samarbetar med en kaffemaskinstillverkare för att återvinna kaffekapslar, och med Bic för att samla in pennor. Det insamlade skräpet blir först till flis och pellets i en fabrik i Frankrike, för att sedan bli nya produkter.

– Plast kan bli till bänkar, askan och papperet från en cigarettfimp blir kompost för blombäddar medan plasten från filtret blir industriprodukter som till exempel lastpallar och cykelställ. I USA har man till och med tillverkat delar av lekplatser av gamla flippflopp-sandaler, säger Julia Sandström, pr-chef på Terracycle.

Insamlingarna finns i dag i 25 länder; de senaste tillskotten är Australien, Nya Zeeland och Japan.

– Insamlingsplatserna finns på omkring 30 platser i Sverige, i till exempel mataffärer. Man kan även ha insamlingen hemma hos sig, säger hon.

I Sverige finns det hittills bara allmänna insamlingsplatser för kaffe­kapslar. En av dem drivs av Maria Alén Ros. Tillsammans med sin dotter Evelina Ros bestämde hon sig tidigare i år för att ha en insamlingsstation hemma hos sig.

– Jag fick en kaffemaskin i julas, men eftersom jag alltid har sorterat sopor blev jag lite irriterad över att det inte gick att sortera kaffekapslarna. Man kan inte stå och rensa ur kaffet ur plasten, men det är ganska mycket plast så jag kände att jag ville återvinna den, säger Maria Alén Ros.

Även om vem som helst kan lämna sina förbrukade kaffekapslar hemma hos Maria är det inte så många som gör det än. Men Maria Alén Ros jobbar på att sprida informationen vidare till närboende via Facebook och genom att sätta upp lappar.

När det insamlade skräpets vikt är uppe i fem kilo skickas det med förbetalda fraktsedlar med post till ett lager i Göteborg. Där får det sedan nytt liv, och kan bli till exempel bord, stolar, vattenkannor eller kompost. För allt insamlat skräp får man sedan så kallade välgörenhetspoäng, som doneras i form av pengar eller gåvor till en icke vinstdrivande organisation.

– Man bestämmer själv vilken organisation man vill ge pengar till. Min dotter önskade Djurens rätt, och så blev det, säger Maria Alén Ros.

Fakta. Fimpar, pennor och kaffekapslar blir nya produkter

Företaget startade 2001 i USA av Tom Szaky, i Sverige har det funnits sedan 2010.

Terracycle är vinstdrivande, men uppger att all vinst går tillbaka in i verksamheten för att den ska kunna expandera till fler länder.

Företaget finns i dag i 25 länder.

Det har globalt samlat in 3 miljarder bitar skräp.

I Norden har insamlingen genererat nästan 3 miljoner kapslar och foliepaket.

För varje inskickat skräp skänks pengar till bland annat välgörenhetsorganisationer.

Genom samarbeten med andra företag – kaffemaskinföretaget Tassimo, Arla, Bic, pappersföretaget Kimberly Clark Professional i Norden – kan de driva återvinningsprogrammen.

Exempel på skräp som företaget har hittat lösningar för är blöjor fimpar, pennor, nitrilhandskar, laminatförpackningar och kaffekapslar.

För att bli insamlare registrerar man sig på Terracycles hemsida.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.