Generaldirektörer som slutar i förtid landar mjukt på regeringskansliets elefantkyrkogård. De får spridda utredningsuppdrag med full lön tills deras förordnande går ut. Just nu är sju tidigare myndighetschefer generaldirektörer i regeringskansliet, visar DN:s granskning.
Om tio dagar ansluter Försäkringskassans avgående generaldirektör Adriana Lender, med en månadslön på 116 300 kronor, till sällskapet. Fram till att hon går i pension vid årsskiftet kommer hon att delta i det löpande arbetet på Socialdepartementet.
– Hon är en enormt erfaren utredare och vi kommer att ha stor nytta av henne, säger Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristerson.
I somras blev Hälso- och sjukvårdens personalansvarsnämnd (HSAN) en nämndmyndighet. Det gjorde myndighetens tidigare chef Aud Sjökvist överflödig och hon blev i stället generaldirektör på socialdepartementet. När DN når henne berättar Sjökvist att hon inte har några arbetsuppgifter.
– Jag är ordförande i HSAN, men det är inte ett heltidsjobb. Jag sitter på socialdepartementet och väntar på att få något att göra. Vi diskuterar, det kommer väl att fattas något beslut inom kort, hoppas jag, säger hon.
Aud Sjökvist svarade i telefon på sin arbetsplats. Det är mer än vad man kan säga om de flesta av hennes kolleger. Anders Danielsson som varit generaldirektör på UD sedan 2007, har ingen arbetsplats på departementet. Växeln hänvisar till ett mobiltelefonnummer där han inte svarar. Han ringer inte heller upp när DN lämnar meddelande.
Eller ta Lars Nylén. Den tidigare generaldirektören för Kriminalvården har växeln inte ens hört talas om. Han får 113 400 kronor i månaden för att utreda hur det svenska rättsväsendet ska kunna bidra mer vid internationella insatser.
När en generaldirektör tvingas sluta får denne behålla sin lön tills förordnandet går ut. Redan 2009 sade Mats Odell (KD), som då var den minister som var ansvarig för utnämningsfrågorna, att systemet var orimligt och skulle ändras.
Förra hösten tillsatte regeringen en utredning, ledd av tidigare statsrådet Sten Heckscher, som skulle ha varit klar i våras. Utredningstiden förlängdes och det nuvarande beskedet är att översynen ska vara klar den sista november.
– Det är märkligt att det ska ta så lång tid, säger riksdagens andre vice talman Ulf Holm (MP), som varit en av systemets hårdaste kritiker.
Han säger att systemet är stötande och föreslår att en sparkad generaldirektör får ett avgångsvederlag på en årslön.
– Det här är personer som oftast är väldigt duktiga och som skulle klara sig mycket bra på arbetsmarknaden. Som det är nu är det omöjligt att säga upp dem och särskilt vid regeringsskiften blir det komplicerat, säger Ulf Holm (MP).
– Riksdagsledamöter har förmånliga villkor, men vi är inte i närheten av detta.
Även Anders W Jonsson, Centerpartiets vice ordförande, är kritisk.
– Vår principiella hållning är att eliterna inte ska skaffa sig förmåner som andra inte har, i synnerhet inte i offentlig sektor, säger han.
Civilminister Stefan Attefall är inte lika avvisande till systemet som sin företrädare på posten, Mats Odell.
– Det finns plus och minus. Det finns en brist på anställningstrygghet för myndighetschefer som man måste hantera, samtidigt får det inte vara alltför generöst. Det måste uppfattas som rimligt ur skattebetalarnas perspektiv. Ärligt talat tycker jag att det är mycket knepigt.
Han menar att de flesta av generaldirektörerna gör mycket nytta i regeringskansliet.
– Det finns olika skäl att sluta, alla som sitter på regeringskansliet har inte gjort det för att de misslyckats med sitt jobb. Jag, exempelvis, har en oerhört stor nytta av Mats Sjöstrand som gör ett viktigt utredningsarbete åt oss.