Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

De kan få Nobelpriset i kemi 2016

Foto: Eugene Hoshiko / AP

Kemipriset går till nya grundämnen eller batterier, tror DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther. Men Umeå universitet får vänta på sitt Nobelpris ett tag till.

Vetenskapen har förändrats mycket sedan Alfred Nobel skrev sitt testamente i slutet av 1800-talet, och gränserna är inte längre lika tydliga mellan kemi, fysik och medicin. Många av de senare årens Nobelpristagare i fysiologi eller medicin hade lika gärna kunnat få kemipriset, och tvärtom. Det speglar bara hur det ser ut i forskarvärlden, där de mest spännande genombrotten ofta kommer från gränslandet mellan biologi, kemi och medicin, och från tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskare från vitt skilda fält, med olika bakgrund och kompetens.

Men i år kanske det är dags för ett Nobelpris till riktigt klassisk kemi: nya ämnen i det periodiska systemet. I januari lades grundämnena 113, 115, 117 och 118 till så att rad 7 blev helt full, och i juni fick ämnena preliminära namn: nihonium, moscovium, tennessine och oganesson. Vilka som skulle få priset är svårare att gissa. Många forskare har varit inblandade, men bara tre personer kan dela på priset. Kanske går det till Jurij Oganessian vid kärnforskningslaboratoriet JINR i Dubna utanför Moskva, Kosuke Morita vid forskningsinstitutet RIKEN norr om Tokyo, och Joseph Hamilton vid Oak Ridge National Laboratory i Tennesse i USA, de tre forskningsinstitut där upptäckterna gjorts, och som också gett grundämnena namn (nihonium kommer från Nihon, som precis som Nippon betyder Japan på japanska).

Förra året trodde jag att kemipriset 2015 eller 2016 skulle gå till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för upptäckten av den exakta gensaxen CRISPR/Cas9, kanske tillsammans med Feng Zhang. Även informationsföretaget Thomson Reuters – som varje år tippar Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi utifrån hur ofta ledande forskare har citerats av andra – gissade på Charpentier och Doudna förra året. Sedan 2002 har företaget lyckats pricka in 39 Nobelpristagare, så det kan vara värt att hålla koll på vilka de föreslår. I år fortsätter Thomson Reuters att tro på CRISPR/Cas9, men med två andra namn på pristagare: Feng Zhang tillsammans med George Church. Men där tror jag att de har fel. Visserligen är jag övertygad om att upptäckten kommer att belönas med ett Nobelpris mycket snart, likaså att Charpentier och Doudna kommer att finnas med - och särskilt roligt är det förstås att Emmanuelle Charpentier gjorde sina banbrytande insatser vid Umeå universitet. Men det blir inte i år. Det pågår en bitter patentstrid om vem som egentligen var först med upptäckten, och jag tror att Nobelkommittén väljer att vänta tills den är avgjord.

En mycket mindre kontroversiell men minst lika värdig kemipristagare skulle 94-årige John Goodenough vara, för utvecklingen av litiumjonbatteriet, det bästa uppladdningsbara batteri vi har. Batterierna finns i våra mobiler, surfplattor och datorer, i elbilar och elcyklar, och används för att lagra el från solceller och vindkraftverk. En upptäckt som, med Alfred Nobels egna ord, verkligen har bidragit till mänsklighetens största nytta.

.Onsdag 5 oktober, tidigast klockan 11.45, på Kungliga vetenskapsakademien.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.