Sverige

De sjukaste får vänta på vård

Dick Forsberg har drabbats av Hortons huvudvärk. Sedan vårdmiljarden infördes har han fått det svårt att få träffa sin läkare.
Dick Forsberg har drabbats av Hortons huvudvärk. Sedan vårdmiljarden infördes har han fått det svårt att få träffa sin läkare. Foto: Robert Henriksson

Enligt lag ska de svårast sjuka få vård först. Men nu larmar läkare om att sjukhusen prioriterar yngre och friskare patienter för att få del av regeringens ”kömiljard”.

– Det viktiga har blivit att beta av kön, för då får man pengar, säger Läkarförbundets ord­förande Marie Wedin.

Regeringen har de senaste åren ökat pressen på landstingen att korta köerna. Dels genom att skärpa vårdgarantin, dels genom att fördela en ”kömiljard” till de landsting som klarar garantin.

Pengarna har blivit en stark drivkraft. Så stark att hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf på vissa håll satts ut spel, menar läkare som DN har varit i kontakt med. Paragrafen anger att de som har störst behov av vård ska ges företräde.

– Många kroniskt sjuka, ofta äldre, trängs undan när landstingen går in för att beta av förstagångsbesöken, säger Marie Wedin.

För att få del av kömiljarden räknas endast förstagångsbesöken, inte återbesöken.

På ögonkliniken i Sundsvall har undanträngningarna blivit ett ärende för Socialstyrelsen.

– Jag tittar på vaglar i stället för på svårt sjuka diabetiker och patienter med grön starr, något man kan bli blind av om man inte har det under kontroll, säger Annelie Hamrin, ögonläkare på Sundsvalls sjukhus.

– Landstingsledningen hör vad vi säger, samtidigt har den inget val för vi är beroende av pengarna, så nu måste vi göra så här. Sen säger de att vi ska satsa på återbesöken.

Martin Gunnarsson är neurolog i Örebro och vice ordförande i Svenska neurologföreningen. Även på hans klinik ligger fokus på nybesök. I stället för att läkaren gör en medicinsk prioritering mellan patienterna blir det kötiden som får styra.

– Vi ska prioritera patienter som kommer med en remiss från hus­läkaren. Samtidigt kräver våra kroniker med ms och epilepsi en tät uppföljning.

– Visst är det bra att alla ska få vård snabbt. Men jag saknar en konsekvensanalys, säger Martin Gunnarsson.

Ingela Nilsson Remahl, över­läkare på Karolinska universitetssjuk­huset i Huddinge, har samma erfarenhet.

– På sjukhusledningens uppdrag prioriterar vi akutbesök och ny­besök.

Neurologförbundet kräver nu att att det införs en vårdgaranti även för återbesök.
Läkarförbundets ordförande Marie Wedin menar att syftet med kömiljarden var gott, nämligen att korta köerna, men att den slagit fel och att det nu är dags att ta nästa steg.

– Vi skulle vilja se en medicinsk vårdgaranti som garanterar att de svårast sjuka får vård först, säger Marie Wedin.

Ingen har hittills gjort någon systematisk uppföljning av vårdgarantins och kömiljardens konsekvenser. Men i en färsk rapport från Socialstyrelsen finns data som tyder på att undanträngnings­effekter förekommer.

Socialminister Göran Hägglund (KD) säger till DN att risken för undanträngningseffekter är något som regeringen ”ständigt måste vara vaksam på”.

– Avsikten är inte att en bättre tillgänglighet för vissa ska betalas av andra. Därför tar vi det här på största allvar. Men än så länge ska man vara försiktig med att dra slutsatser, säger Göran Hägglund.

– Vi har gett Socialstyrelsen i uppdrag att noggrant titta på frågan. Deras slutrapport kommer om ett år. Förekommer andra effekter ska vi självklart väga in dem när vi förhandlar om nya avtal med Sveriges Kommuner och landsting.

– Kömiljarden har bevisligen lett till att vi fått kortare väntetider, vilket ligger i allas intresse. Men detta ökade fokus på långa väntetider undanröjer inte de grundläggande medicinska prioriteringar som gäller i vården.

Miljard mot köer

Kömiljarden infördes av regeringen 2009. Syftet är att belöna landsting som kortar köerna. Kraven för att få ta del av pengarna har hela tiden skärpts.

I år fördelas 800 miljoner kronor mellan landsting där minst 70 procent av patienterna får komma på besök hos en specialist­läkare eller får en behandling/operation inom 60 dagar.

Övriga 200 miljoner går till de landsting där minst 80 procent av patienterna klarar kriterierna.

De flesta bedömare är ense om att kömiljarden lett till minskade väntetider för nybesök. Att väntetiderna för återbesök samtidigt är långa tar systemet ingen hänsyn till.