DN:s snabbkurs i retorik med experten Christer Hanefalk som lärare gör dig redo för politikernas utspel under Almedalsveckan.
Hur minnas vad du ska säga?
Den moderna minnesforskningen beskriver i första hand fyra olika minnesprocesser i vår hjärna: det semantiska minnet, procedurminnet, det perceptuella minnet och det episodiska minnet.
Poängen med att ha kunskaper om hur vårt minne fungerar är ju att vi som talare också vill att våra lyssnare ska minnas det vi berättar. Vi vill med andra ord att våra lyssnare ska lyssna aktivt, och just därför måste vi se till att vi strukturerar vårt budskap, så att lyssnarna inte bara använder det semantiska minnet – vårt stresskänsliga faktaminne där olika fakta och detaljer sorteras. Det är som alla vet lätt att tappa olika faktakunskaper om vi inte får repetera och sätta in dem i ett sammanhang.
Procedurminnet reglerar de redan automatiserade processerna. Detta kräver ett minimum av medvetet tankearbete.
Det perceptuella minnet reglerar vår förmåga att utifrån varseblivningen tyda och identifiera saker i vår omgivning med våra olika sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt och smak.
Det episodiska minnet reglerar våra olika upplevelser, knutna till vår historia. Här blandas fakta med olika känslor, negativa såväl som positiva och detta gör att vi minns viktiga och intressanta händelser.
Inom retoriken kallas minnesteknik memoria. Den information du själv lagrar, vidmakthåller och auktualiserar, ska också lyssnarna kunna lagra, vidmakthålla och auktualisera.
Ett generellt tips: Ju fler sinnen som aktiveras vid ett och samma tillfälle – desto längre minns vi. Tänk bara på vad som händer när en människa blir förälskad. Han eller hon minns sin egen och den andras klädsel, man minns platsen, man minns tidpunkten, man minns dofter, man minns ord – man minns allt! Det är kanske att sikta lite väl högt och hoppas på att åhörarna blir förälskade i dig, men du kan med hjälp av ditt eget agerande, ett kreativt språk och bilder åtminstone skapa bättre förutsättningar för att lyssnaren ska minnas vad du säger.
Tänk på hur Per-Albin Hanssons folkhem, myntat i en remissdebatt den 18 januari 1928, fortfarande lever i våra minnen. Och att Churchills järnridå från den 5 mars 1946 i närmare 50 år var ett dagsaktuellt begrepp i öst-väst-debatten.
I stora sammanhang handlar det inte bara om att få människor att minnas. Det handlar om att formulera sig så, att det till och med blir omöjligt att glömma!