DN:s snabbkurs i retorik med experten Christer Hanefalk som lärare gör dig redo för politikernas utspel under Almedalsveckan.
Kroppen och rösten - signalerar engagemanget!
Med jämna mellanrum görs det i Sverige undersökningar om vad vi är rädda för. På första plats hamnar, nästan alltid, att tala och uppträda inför andra människor. Vid ett tillfälle kom döden på andra plats - vid ett annat på fjärde. Det är likadant i alla kulturer. Amerikanen, komikern och stå-upp-artisten Jerry Seinfeld satte fingret på det paradoxala i vår rädsla när han på scenen reflekterade över det här och sa: "I vårt land är det tydligen så på en begravning, att de allra flesta hellre ligger i kistan än står bredvid och håller talet."
Kan man komma runt det här? Kan man vänja sig? Svaret är tyvärr nej. Men, med träning och ökad kunskap om retorik kan man göra nervositeten till sin bundsförvant. Nervositet visar att det du ska göra betyder något för dig; att det är viktigt. Och, en välgjord hemläxa bäddar för ett bra agerande.
Särskilt viktiga är förberedelserna när du förväntas improvisera. Tro inte dem som säger att jag var så dåligt förberedd att jag var tvungen att improvisera. Det är precis tvärtom: "Jag var så bra förberedd att jag kunde improvisera!" Det berättas att när förre statsministern Tage Erlander en gång tillfrågades hur han förberedde sina framträdanden lär ha svarat. "De spontana tar mest tid. Det finns inga jag förbereder så väl."
Vi har tagit fram sju punkter som du bör tänka på:
1. Be aldrig om ursäkt för någonting! Är du dåligt förberedd, sjuk, felinformerad eller liknande så försök att göra det bästa av situationen. Undanflykter och ursäkter försämrar alltid utgångsläget!
2. Klä dig efter förväntad målgrupp - för identifikationens skull. Tänk på att klä dig så att din egen personlighet framträder. Att vara sig själv är ju faktiskt en viktig del av budskapet!
3. Tänk på din kroppshållning och kroppsdelarna. Var ska du göra av händerna? Kan du kanske ta tag i en tuschpenna för att bli av med ena handen? Har du några irriterande ticks med fötterna?
4. Publiken. Försök att ha ögonkontakt - helst med alla åhörare. Kanske finns det deltagare i publiken som du kan föra en dialog med?
5. Hur ser rummet/salen ut? Var syns du bäst? Vilka möjligheter har du att röra dig i lokalen? Testa alltid ljuset! Hur är akustiken? Behövs det en mikrofon? Vilka hjälpmedel passar bäst?
6. Har du tänkt på om du ska tillåta frågor under talets gång? Ska du rent av uppmuntra åhörarna att ställa frågor? Eller ska du meddela att det blir tid till frågor och diskussion efter ditt tal/din presentation.
7. Ska du/kan du på annat sätt aktivera åhörarna, exempelvis genom att själv ställa frågor eller föra ett samtal med åhörarna?
Och, tänk på att kroppsspråk och röst fungerar reversibelt, det vill säga återkopplande. Är du själv engagerad ökar sannolikheten för att också dina åhörare kommer att bli det!