DN:s retorikskola

Del 2: Retorikens historia - systematiken

Publicerad 2008-07-03 16:05

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

DN:s snabbkurs i retorik med experten Christer Hanefalk som lärare gör dig redo för politikernas utspel under Almedalsveckan.

Med tiden försökte retorikerna systematisera de olika typerna av vältalighet och de grundläggande sätten att använda språket. Då kom sättet att tala och argumentera vid domstolarna att betraktas som den första av talekonstens tre genrer, eller genus iudiciale som det kom att kallas på latin.

Här skulle talekonsten användas för att anklaga någon för ett visst brott, eller försvara sig eller någon annan mot en sådan anklagelse. Det var framförallt försvararens roll som intresserade retorikerna. Vilket säkert berodde på att många retorklärare, s k logografer, i retorikens barndom åtog sig att skriva försvarstal eller att uppträda inför domstolarna i den åtalades ställe - vilket blev början till vårt system med särskilda försvarsadvokater.

Filosofernas kritiska inställning till retoriken hindrade dem inte från att själva utvecklas till framstående talare. Ett exempel på en filosof som utvecklade retoriken var Aristoteles som visserligen kritiserade sofisterna för deras ytlighet, men som också började fundera över vad det är som gör att människor övertygas. Han ville göra retoriken till en vetenskap.

Aristoteles gick så långt i sitt arbete att han höll föreläsningar om ämnet som resulterade i en lärobok i ämnet - den första bevarade retorikboken, nedtecknad av Aristoteles lärjungar. Troligen färdigställdes den någon gång mellan 340 och 330 f.Kr.. I den får retoriken en mer allmän innebörd: "Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga."

Han började också systematisera retoriken, men han gjorde det från en vetenskaplig utgångspunkt. Aristoteles kom fram till att alla människor fattar beslut utifrån tre grunder: Logos; Ethos; Pathos:

- Logos-argument är argument som bygger på att presentera nyttan med att välja ett visst handlingssätt eller förslag. Nytta exempelvis uttryckt i form av förnuftighet, lönsamhet, enkelhet, etc.

- Ethos-argument är argument som utgår från karaktären i förslaget. Här kan det handla om saker som moral, regler, lagar, sedvänjor, miljö, rättvisa, solidaritet, med flera.

- Pathos-argument är argument som bygger på att föra fram det känslomässiga i en sak eller en fråga. Exempelvis kan argumenten då handla om frihet, trygghet, lycka, kärlek, självförtroende, med flera.

Notera dock att det vi kallar ethos, eller etik, inte bara omfattar de argument vi framför. Alla ledande retoriker i historien har varit noga med att framhålla att ethos också handlar om talaren själv. Om vilken ställning denne har hos åhörarna genom sin karaktär. För, om talarens personlighet sviktar kan hans eller hennes argument omöjligen vara trovärdiga, menade Aristoteles!

Aristoteles delade in retoriken, framtagningen och framförandet av tal, i fem olika delar. Idag talar vi dock ofta om retorikens sju delar. Före Aristoteles lista har vi lagt till "fundera" (lat Intellectio) och efter ligger "korrigeringar" (lat Emendatio). Men i övrigt gäller Aristoteles systematisering alltjämt.

I del 3 av DNs retorikskola finner du en genomgång av retorikens grundstenar.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Två personer döda i södra Stockholm

Polis åkte på bråk – hittade två avlidna. Två personer påträffades på onsdagen döda i en lägenhet i Botkyrka, söder om Stockholm.

Foto: Scanpix

Resistenta bakterier funna i svenska kor

”Viktigt att motverka att bakterien sprids.” Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) har för första gången upptäckts hos svenska nötkreatur.