DN:s snabbkurs i retorik med experten Christer Hanefalk som lärare gör dig redo för politikernas utspel under Almedalsveckan.
Hållbarhet - relevans - acceptans. Hur skapar du det?
Ett argument består av delarna PÅSTÅENDE och BEVIS. Påståendet kan handla om nytta, om karaktär eller om känslor/upplevelser (dvs logos, ethos och/eller pathos). Beviset kan vara en faktauppgift, ett exempel, ett citat eller en egen reflektion alternativt en jämförelse. Notera att alla slags bevis kan användas för alla slags påståenden. Ett citat kan stödja ett nyttoargument, en faktauppgift kan stödja ett känslomässigt argument och ett exempel kan med fördel stödja ett karaktärsargument.
Fakta och statistik och citat/egna reflektioner brukar man, med en gemensam term, kalla auktoritetsbevis. Exempel och jämförelser kallar man konktretiseringsbevis. Väljer man att se ur ett annat perspektiv brukar man kalla fakta & statistik och exempel för faktiska bevis, medan citat/egna reflektioner och jämförelser kallas artificiella bevis. En huvudregel när det gäller användningen av bevis är att ju mindre förankrad man är som talare, ju mer bör man använda sig av faktiska bevis.
Men, när vi har fått fram våra argument och bevis är det dags att utsätta dem för det slutgiltiga testet; är de hållbara, är de relevanta och har de acceptans hos den aktuella målgruppen? Argumentets hållbarhet handlar om huruvida det vi framför klarar en sanningskontroll. Är påståendet sant? Är bevisen jag stärker upp mitt påstående med sanna? Att falla på hållbarheten skadar alltid talarens karaktär - för vi tänker ju "om det där påståendet var en lögn, så undrar jag hur mycket som är lögn av allt annat han/hon säger?"
Vad gäller argumentets relevans ställer man sig frågan om argumentet verkligen stärker den tes vi framför. Är argumentet irrelevant kan talaren lätt framstå som både förvirrad och ostrukturerad. Den gamla historien om forskarna som gjorde experiment på loppor kanske kan åskådliggöra vad det handlar om. Några forskare skulle undersöka loppornas hörsel. Man ropade "hoppa" och lopporna hoppade. Därefter ryckte man av benen på lopporna och ropade "hoppa". Ingen loppa hoppade, och forskarna kom fram till att loppornas hörselorgan uppenbarligen fanns i deras ben.
Acceptans - slutligen - handlar om åhörarnas inställning och förkunskaper. Ett argument som är både hållbart och relevant kan faktiskt vara helt olämpligt att använda - om åhörarna inte är mentalt förberedda att lyssna på det. Om det ligger utanför åhörarnas referensramar.