Bland svarvar och fräsar står förstaårseleverna Stefan Söderholm och Sebastian Albinsson och prövar sig fram med svetsmetoder. Under första terminen på Hantverksakademins gymnasielinjer får de testa nya yrkeskategorier varje vecka innan de väljer bana och blir utskickade som lärlingar på olika företag. Här utbildas alltifrån nagelskulptörer till dekormålare och grovsvetsare.

– Jag var inriktad på snickeri när jag sökte hit, men det är ju skitkul att svetsa, säger Sebastian Albinsson.

Han ser fram emot lärlingsperioden – ”det är då man får erfarenhet”. Lärlingstiden på Hantverksakademin är oavlönad, men om regeringens förslag blir verklighet kan gymnasielärlingar i framtiden få lön.

– Det vore bra med lite cash om man börjar tänka på att flytta hemifrån sen när man blir 18, säger Sebastian Albinsson.

Stefan Söderholm håller inte med:

– Jag tycker inte att man ska ha lön när man är lärling. Jag tror att man lär sig bättre utan lön.

För skolledningen på Hantverksakademin är frågan om lärlingslöner inte heller självklar. Å ena sidan tycker man att lärlingssystemet är bra och värt att vidareutveckla. Å andra sidan finns en rädsla för att löner kan leda till att elever inte fullföljer sin utbildning.

– Om det kommer in pengar i bilden finns en risk man förlorar fokus på utbildningsfrågan, säger rektor MariAnn Schager.

Skolchefen Jens Vollmer fyller i:

– Vi propagerar för att lönerna inte ska finnas förrän tidigast under vårterminen i årskurs tre. Vi har sett problem med att elever hoppar av för att de får jobb. Då står de där utan utbildning i nästa lågkonjunktur och blir de första som får gå.