Det finns gott om grannfejder och andra klagomål som knappast kan betraktas som miljöproblem men där ändå miljöbalken används som grund, visar en granskning som juristen Nicklas Skår på Svenskt näringsliv gjort.

Den paragraf som ofta används till syften fjärran från kampen mot gifter och utsläpp är miljöbalkens nionde kapitel, paragraf tre. Enligt paragrafen definieras ”olägenhet för människors hälsa” som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och ”som inte är ringa eller helt tillfällig”. Men även andra paragrafer tolkas ibland mycket flexibelt.

Med en väl uttänjd definition har miljöbalken i Sverige använts i bland andra följande rättsfall:

Flaggskuggan

Ett Värmdöpar har på sin tomt en flaggstång, i vilken de emellanåt hissar en svensk flagga. Grannarna störs av flaggans ”starkt irriterande och stressande rörliga artificiella skuggformationer”. Dessutom är ljuden från lina och fästhakar ”från lätt irriterande till närmast olidliga”. Därför klagar de hos kommunen, som skickar inspektörer till tomten.

Inspektörerna finner inga problem med ljuden, men det fastslås att själva flaggskuggan omfattas av miljöbalken. Länsstyrelsen beslutar att paret inte får flagga mer än fem dagar i månaden. Bryter de mot detta utgår vite om 20.000 kronor per gång.

Grannarna är dock missnöjda med att inte ha fått rätt om ljuden och överklagar ärendet, först till miljödomstolen och därefter till miljööverdomstolen. Det blir inget beslut om att linan är miljöskadlig. Men flaggningsrestriktionerna står fast.

Barnstojet

Mannen i Strömstad bor intill en lekplats, och han är inte nöjd. Stojet stör, och bollar hamnar i hans trädgård. Han klagar hos kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning, som sätter upp nät för att skydda mannens tomt men inte vill flytta fotbollsmålen.

Mannen överklagar då till länsstyrelsen, som skickar folk för att mäta och därefter avslår begäran om målflytt.

Ärendet går slutligen vidare upp till miljödomstolen, som visserligen också avvisar målflytt men grubblar över fotbollsspelandets allmänna miljöhot och drar slutsatsen: ”Kraftiga och återkommande störningar från lek och idrott kan påverka människors psykiska välbefinnande.”

Komposten

Den lilla kompostlådan på en tomt i Surte – i ett område där alla har trädgårdskompost – ligger för nära, tycker en granne och klagar. Kommunens samhällsbyggnadskontor skickar ut inspektörer. Därefter handläggs ärendet i tur och ordning i miljö- och byggnadsnämnden, länsstyrelsen, miljödomstolen och miljööverdomstolen. Sistnämnda instans inkallar expertis från Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljööverdomstolens beslut: Komposten måste flyttas fem meter. Skälet: För att det går att flytta den (inte för att den bryter mot lagen).

Vindkraftverken

Fyra grannar på Öland går samman och tar till miljöbalken för att stoppa byggandet av – fyra vindkraftverk. De hävdar att kraftverken kommer att förstöra såväl utsikt som traditionellt kulturlandskap.

Miljödomstolen konstaterar att vindkraftverk är att betrakta som miljöfarlig verksamhet och att snurrorna kommer att förstöra betydande skönhetsvärden. Länsarkivarien ger ett expertutlåtande: Det saknas ”ett strukturellt samband mellan vindkraftanläggningen och det omgivande landskapet”.

Domen blir att vindkraftverken inte får byggas. Beslutet att ge tillstånd upphävs.